Husdjur och hygien

Det enda som funkar när man ska distrahera ett djur är mat.

Absolut van Gogh

Jag önskar att Absolut van Gogh fanns i handeln. Fast hur skulle den smaka? Och hur skulle en eventuell presentförpackning se ut? Skulle den innehålla ett löst öra?

Absolut diskovodka

Absolut ska lansera en ny sorts vodka, Absolut bling-bling. Tydligen ska de sälja presentförpackningar med spriten i en flaskformad diskoboll.

Sunkan kommer att gilla det här. Hon är drottningen av bling-bling!

Smaskens med persilja

Persilja är en konstig växt och det dröjde många år innan jag förstod hur den skulle användas.
Men faktum är att persilja smakar jättegott tillsammans med smör och vitlök. Eller också kan man se det som att vitlöken och smörets smak förhöjs av persiljan.

Här kommer ett recept på fläskfilé provencale och kryddsmöret är så gott att jag skulle kunna äta det som det är.

Riktig kärlek

I dag ringde min far till min mor och bad henne sätta på radion. Där spelades nämligen I can jive med Jerry Williams, hennes favoritartist. Det visade sig att han ringt in till programmet och bett att få hälsa till Elisabeth som i dag stått ut med honom i 39 år. Ett gulligt sätt att fira en mångårig bröllopsdag!

Scen från ett arbetsliv

Notera skylten på väggen!

Ett ting som talade till mig

Jag har tidigare skrivit om saker man bara måste ha, som ropar på en. Koftan på bilden är ett talande ting. Jag spanade länge på den på nätet men tyckte att den var för dyr, 1 200 kronor. Dessutom intalade jag mig att den skulle se konstig ut på min spolformade kropp.

Sedan blev det sommarrea och halva priset. Fast jag trodde fortfarande att den skulle se konstig ut på mig.

Men sedan kom dagen när Sunkan och jag gick förbi affären. Den var nedsatt ytterligare. Och det fanns bara en enda kvar, i min storlek, och den satt fint dessutom! Så det var bara att köpa den, och det var en kick att läsa att jag fått 850 kronor i rabatt på ursprungspriset.

Koftan är från Kiilerich och inköpt på toppenaffären Wardrobe Stockholm

Avdelningen myndigheter du inte trodde fanns...

Om jag skulle be mina bekanta att räkna upp alla myndigheter de känner till skulle de med största sannolikhet missa den här.

Någon som känner till en konstigare myndighet?

Polska vykort

Alla som klagar på Postens generella utdelningskapacitet bör åka till Polen för ett studiebesök. I dag fick T ett vykort som stämplades den 6 september i Krakow. Tre veckor tar det alltså för en papperslapp att färdas hit. Man kan fråga sig om någon promenerat hit med posten.

Jaja, det kan vara en engångsföreteelse, säger ni, men det tog ungefär tre veckor för mina vykort att komma hit från samma stad när jag var där i juni förra året.

Fast jag gillar Polen ändå.

En struts öga är större än dess hjärna

På webbplatsen http://www.roligfakta.se/ får man veta sånt man inte visste att man behövde veta. Som att en ankas kvackande inte ekar, och ingen vet varför. Synd bara att sidan innehåller en massa stavfel och grammatiska fel.

Fast det kunde ha varit värre

Hur sjuk man än är så finns det alltid någon som är sjukare. Och hur rörigt man än har det finns det alltid ställen som är värre. Alla som känner att de behöver rensa bland sina grejer kan ju ta sig en titt på det här vardagsrummet. Det tillhör tydligen en snubbe som heter Ahrvid Engholm och jag hittade bilden på Jörgen Städjes sida där man kan hitta många fler interiörer från Ahrvids hem.

Living in a box

Sedan ett tag har vi mycket prylar hemma. Inget märkvärdigt, men kartonger, sladdar, plattor med öl och annat som blev över i samband med releasepartyt. Sakta men säkert håller vi på att slänga och städa bort allt. En som gillar grejerna är Grace. "The world is my toy store", tycks hon resonera och hoppar glatt runt och nosar och river ner allt. Jag menar allt.

I dag har jag jobbat hemma och så fort jag tagit fram något har hon rusat fram och velat leka med prylen i fråga. När jag lagade lunch var hon hela tiden framme och skulle smaka. Det blev lite matlagning och mycket plockande om man säger så. Tur för henne att hon är så gullig.

Annat var det förr - Då sköt vi småfåglar och sprängde utedass

Insändare i Borås tidning den 4 september 2007:

"Det är otroligt vad folk klagar och gnäller på allt nuförtiden. Och värst är fruntimren. De gnäller på precis allting, att de har för lite i lön och är för få i bolagsstyrelser, att det är jobbigt att föda barn osv.

En av mina mostrar födde sammanlagt åtta barn och inte klagade hon.

Men visst finns det gnälliga män också. Härom veckan var det något nykterhetsivrande politiker som tyckte att skatten på alkohol var för låg! och borde höjas. Och vad skulle resultatet bli av det? Folk skulle ruinera sig p.g.a. alkoholinköp och få gå ifrån hus och hem. Som om det inte fanns nog med bekymmer i samhället.

Ta den där Bush t.ex. Han skickar soldater till andra sidan jorden för att slå ihjäl oskyldiga människor. Vad har de gjort för ont? Se'n kommer de hit med sina moskéer och kebaber.

När min far låg i beredskapen under kriget då fick man äta barkstuvning. Inte frågade dom efter Sushi eller kebab. Men nu skall ungarna ha coca cola och pizza och hamburgare och sprutgrädde och allt möjligt amerikanskt skräp. Inte rör de på sig heller, sitter och glor på TV och datamaskiner. Undra på att de ser ut som gödsvin. När vi var barn då var vi ute i friska luften och pallade äpplen, sköt ekorrar och småfåglar och sprängde utedass. Då hade man kul, det har inte ungarna idag.

Och de här förbannade rondellerna, vad skall man med dom? Man kan lätt tro att man kör radiobil på Liseberg när man är ute i trafiken. Förr dög det med en vanlig vägkorsning och den som hade företräde han körde först. Konstigare var det inte.

Det är väl de här kommunalpolitikerna i trafiknämnden som skall ha nå´t att göra när de inte räknar pengarna de får in från parkeringsavgifterna som höjts för femte gången på två år nu. Man har ju inte råd att ta bilen in till sta´n och handla längre. Men då blir väl de här miljöidioterna nöjda, de tycker ju att vi skall börja köra med häst och vagn igen. Hur man nu skall komma över alla farthinder med ett sånt fordon? Men det struntar väl dom i för de åker ju taxi när dom skall nå'nstans. Varför dom nu skall ha mer bråttom än andra.

När min far låg i beredskapen då fick dom åka häst och vagn och det gick alldeles utmärkt. Det var ingen som klagade på det. Nu är det ett jävla gnäll på allting"

Gustav Abrahamsson - Fyrtiotalist som var med på den tiden det begav sig.

Korv, korv, korv!

Alla verkar gilla korv just nu, det är nog trendigt. I senaste numret av Amelia (20/2007) säger finansminister Anders Borg så här om sitt familjeliv: "Barn ska inte leva på korv, men korv och Mamma Scan är fantastiska när man försöker pussla ihop livet."

samt

"Vi lagar inte komplicerade långkok. Det blir ofta enkla rätter typ korv och makaroner."

Att Fredrik Reinfeldt gillar korvgryta är ju ett välkänt faktum. Kanske är det här med att gilla korv ett krav för att bli minister. Göran Hägglund, socialminister, intervjuas också i Amelia, men han säger inget om korv, konstigt nog. Jag undrar: finns det en korvgen? Vad äter små barn i Etiopien?

Avdelningen konstiga jobb

Det här jobbet verkar skumt. Varför ska man skicka in en bild på sig själv och varför har de lagt till följande när jobbet går ut på att smörja in andra med kräm: "PS: Arbete utan krav på yrkesutbildning!" Jag som trodde att man behövde en fil kand, minst.

Om människans utveckling

Den här serien har jag fått av Henke. Var han hittade den vet jag inte.

Att tvätta sin egen byk

I dag har jag besökt kemtvätten och lämnat in en del kläder som behöver tvättas och lagas. T och jag tillhör nämligen den utdöende skara som fortfarande lagar våra paltor när de går sönder.

På min lokala tvätt lämnar en av Sveriges mest kända män in sina smutsiga kavajer. Han är en uppburen skådis som gör många kvinnor knäsvaga. En gång när jag var där satt en lapp med hans namn och 2 000:- vid disken.

- Han betalar aldrig, utan säger bara att det där, det tar jag nästa gång. Och sedan skrattar han. Jag gillar honom inte, för han är smutsig och dricker, sa den lilla mannen som äger inrättningen.

När jag kom in i affären i dag frågade jag om den här kändisen behagat betala sin räkning.

- Hans fru kom in och betalade till slut. Jag vill inte ha honom som kund. Han luktar illa.

Sunkans ansjovisgratinerade falukorv

Jag är i allmänhet väldigt skeptisk till korv som födoämne och känner mig smått chockad över hur populärt detta livsmedel är i min bekantskapskrets. Men här kommer ett recept som är så udda att jag känner mig lite lockad. Det bör tilläggas att det uppskattas av Sunkans kille och en medlem i After Dark, och då måste det ju vara gott! Voilà, sausage lovers!

4 personer
500 g falukorv
1 msk smör/margarin
4 st ansovisfiléer
1 st purjolök
2 msk tomatpuré
1 dl vatten
1 dl kaffegrädde
1 dl riven ost

Servering: potatismos och sallad

Skiva falukorven och bryn den lätt i smör/margarin. Lägg den lätt brynta korven i en ugnssäker form.Gör en sås av mosad ansjovis, 1/4 hackad purjolök, tomatpuré, vatten, kaffegrädde och ost. Häll såsen över falukorven. Om man vill kan man hacka resten av purjolöken och strö detta över korven och såsen.

Gratinera ca 10 min i 250 graders ugn. Lätt som en plätt.

"Jag är så jävla fed up med intervjuer"

Jag är glad att det inte var jag som hamnade i den här intervjusituationen. En journalists mardröm.

Jag blir dock lite fnissig av bildtexten: "Så här glad var Per Morberg inte när Metros Peter Lindholm träffade honom." Dagens underdrift.

En diskussion om smak

Jag: Vad är godare, räkor eller musslor?

Junis, snart fem år: Korv!

Roligt personlighetstest!

I dag har jag gjort det här skojiga testet som visar att jag är social, öppen och konstnärlig, en advocating artist. Fast det visste jag ju redan. Stil betyder tydligen väldigt mycket för mig. Resultatet bildar sedan en fin och färgglad kub som man kan lägga på sin blogg eller webbplats om man vill.

Kolla upp Your Personal DNA här!

Man behöver inte registrera sig för att göra testet.

Tvåhövdad guppy funnen

Eftersom detta börjar kännas som en små- och husdjursblogg kan jag ju följa trenden ytterligare och tipsa om detta underverk som Sydsvenskan skrev om i går: Biologisk sensation hittades i Malmö

Mer om Linderödsgrisen

Tydligen har vår favoritgris blivit populär bland de stora massorna. På Skansens webbplats finns till och med portättbilden på den som pdf så att man kan skriva ut den!

Gå in på Skansens webbplats och sök på Linderödsgris.

I am your father, Luke...

En kollega har gjort mig uppmärksam på att jag låter som Darth Vader när jag andas, i stressade situationer alltså.

Det är inte bra. Någon som har tips på bra andningsövningar? Inte yoga.

Proffsigt på händerna?

Sunkan har köpt Atrix, "professionell handcreme" och frågar sig nu om det finns oproffsig handkräm. På jobbet får vi tidningen Sunt förnuft, och jag undrar vad osunt förnuft skulle kunna vara. (Mina åsikter om tidningen tar jag inte upp här.) Och vad är motsatsen till en tragisk olycka? En komisk?

Dagens kompis

Linderödsgrisen.

Jag är en vessla

När man känner sig låg utan anledning kan det vara kul att titta på något meningslöst för att muntra upp sig. Kolla den här lilla videon och notera det otippade inslaget på slutet.

Fullt ös på releasepartyt

Releasepartyt blev en succé! Banden öste på och alla verkade nöjda. Sunkan, Gunilla och jag sålde bärs och shots för fulla muggar (no pun intended)! Sedan körde jag ett lotteri där man kunde vinna en herr- och en dam-t-shirt. Herrvarianten vanns av den här mannen. Tyvärr var han inte där. Inte Kee Marcello heller.

Bilderna föreställer, uppifrån och ner: Spanska fans, Micke med "vän", bargänget och bandet (Detta är en unik bild eftersom samtliga medlemmar syns på en livebild)

Rosa katten rusar vidare

Gracie har väldigt mycket energi. Hon rusar runt i lägenheten, skuttar, går, gömmer sig i lådor, jagar tygråttor, hoppar upp på köksfläkten, bygger tunnlar av filtar, traskar runt på köksbordet och tangentbord och stolar.

Men dansar gör hon inte. Därför vill jag ge henne inspiration med låten Kitty Cat Dance

Rock, rock, rock!

Stupidity har släppt sin platta I Need You... Like A hole In My Head. Det firas i kväll med ett ösigt releaseparty. Sunkan och jag står i baren, och filmen Cocktail är som vanligt vår inspirationskälla när det gäller bartenderstajlen.

Releasepartyt är endast för inbjudna gäster, men de spelar i Uppsala den 6 oktober på The Cobra Lounge.

Alla som längtar efter plattan kan köpa den här

Och om du bara vill digga i största allmänhet kan du klicka här!

En prenumeration på orkankläder?

Ibland vet man exakt vad man vill ha på sig, problemet är bara att plagget i fråga inte finns i butikerna, eller att man inte kan få det på sig på grund av den storleksfascism som råder i många, men inte alla, affärer. Andra gånger går man i affärer och ser bara kläder i färger och tyger man inte gillar. Nu tror jag mig vara en lösning på spåret.

Orkan Lia är ett designföretag som skapar kläder för folk som vill sticka ut i mängden, och plaggen tillverkas endast i ett exemplar. Företaget har en butik i Linköping men erbjuder också klädabonnemang, som går ut på att man får måttsydda plagg hem i brevlådan varje månad, och särskilt dyrt är det inte heller.

Om man vill prenumerera på kläder får man först svara på frågor om vad man gillar, samtidigt som man tittar på olika klädmodeller för att hitta sin "profil". Därefter tittar man på olika tyger och tar mått. Till slut bestämmer man vad det första plagget ska vara och i vilket tyg det ska sys. För den som vill bli överraskad går det också att ordna. Håll med om att det vore ganska spännande att få kläder i lådan!

Läs mer här på webbplatsen

De oambitiösas manifest

I dag har jag läst den här boken. Den var lättsam och rolig, en trevlig bagatell om att ta det lugnare. Den passar oss som ibland har en alltför hög ambitionsnivå. Kanske kan den även passa som en bekräftelse för dem som inte sätter ribban så högt.

Boken ges ut av Kakao förlag som annars mest ger ut presentböcker om mat och dryck.

Mitt motto: Överambitiös men med måtta!

Läs mer om boken här

Lopping och lagbok

Min vän Katarina skickade in ordet "lopping" som hennes 4,5-åriga dotter Junis hittat på till Språkrådets avdelning för inskickade egenpåhittade ord 2007 och nu finns det med på listan, se länk http://www.sprakradet.se/2282

Många nyord myntas ju av småbarn. Katarina skriver: "Här hittas det på ord mest varje dag, jag frågade Frasse* om han ska laga mycket mat när han blir större och det skulle han, men då måste han ju först ha en 'lagbok'."

*En av hennes söner.

Ett vadderat kuvert

När jag kom hem i dag väntade ett vadderat kuvert utan avsändare på hallgolvet. Det innehöll två grejer, mitt pass och en lapp med följande text, för säkerhets skull på tre språk:

"Bästa Kund!

Det är ett nöje att få återlämna till Ert gods som vi har förfarat. Vi hoppas att Ni är nöjda med den service Ni har fått. Vi önskar Er allt det bästa framöver!

Finlands Hittegods-service"

Nöjd? Med vilken service då? Talar man inte om att man har någons pass? Skickar man det inte som rekommenderat brev?

Avdelningen manus jag skulle vilja läsa...

... eller skriva?

The Wire - McNulty and Bunk, the famous crime scene

Det var Jerkan som tipsade om den här scenen.

Gracie: The Warhol years

Smaktestet

Grace Morgan meddelar att musslor på burk (Eldorado) är godare än nyskalade räkor, fast båda slinker ner, till skillnad från färsk tonfisk som hon ratar totalt.

Världens godaste mat är emellertid kalkon, för det får henne att utstöta märkliga läten och kasta sig på maten.

Sjunger: My Grace Morgan is fantastic! (Melodi: My Toyota is fantastic)

Dags att rösta på Linda och hennes vänner!

I en annan del av Köping, dokumentärserien med Linda Hammar i huvudrollen, är nominerad till årets tv-program och årets dokumentärprogram inför årets Kristallengala. Man kan rösta på programmet genom att ringa 099-307 14 eller sms:a TV4 till 722 55 (Det kostar en tia men det är det väl värt? Dessutom kan man vinna en Bluerayspelare värd 14 000.)

Linda Hammar utsågs i mars till Årets kvinna av Aftonbladets läsare. Hon är varm, klok och humoristisk och bidrog starkt till att göra I en annan del av Köping till ett mänskligt och underhållande program som spred kunskap om hur det är att leva med en utvecklingsstörning.

Go, Linda, go!

Läs mer om priset här!

Under sommaren har en ny säsong av serien spelats in

80-talsvideor, hur tänkte de? (del 5)

Duran Duran var en grupp med spännande och glamorös image. De personifierade lyx, och även om jag inte direkt gillade deras musik tyckte jag som ung att de var attraktiva. Nu har det gått många år sedan deras storhetstid, och när man tittar på deras videor i dag framstår gruppen mest som svennig.

Videon Rio från 1982 har inte åldrats med charm. Videomakaren har inte nöjt sig med en exotisk miljö, nej då, Rio innehåller en hel del fjantiga inslag där medlemmar i bandet klantar sig. De knockas av badbollar (!!!!) blir bitna av krabbor, fastnar i nät och trillar i vattnet. Ett annat störande moment är att de dekorativa kvinnorna i videon ideligen blir nersprutade med färgat vatten, kanske som en sorts ejakulationssymbol. Fast man får inte glömma att 80-talet var ett årtionde när tokrolighet var okej och miss wet t-shirttävlingar accepterade och till och med populära.

Ingredienser: fotomodeller i färgglada baddräkter, stränder, båtar, groggar, ett naturskönt Antigua.

Min reflektion: Antagligen tillkom de tokroliga scenerna med killarna för att man ville få dem att framstå som skojiga och trevliga, kanske rentav lite folkliga under ytan, och därmed attrahera fler tonårstjejer. Lite sorgligt är att kvinnorna i videon i dag säkerligen skulle anses för tjocka för modelluppdrag. Men kan någon tala om för mig vad tjejen som är utklädd till fågel och smyger omkring på däck fyller för funktion?

Se videon Rio här

Komplikationer vid jobb i hemmiljö

I dag har jag jobbat hemma. Det är rätt speciellt att sitta vid skrivbordet och försöka få något gjort när man har en ultrasocial och leksugen kattunge här. Hon vill helst sitta bakom den bärbara datorn och då och då klampa över tangentbordet, lite nonchalant så där. Har jag några papper på skrivbordet så ska hon slita i dem eller slänga dem på golvet.

Vid något tillfälle ringde det. Just då var Grace på värsta lekhumöret och fastnade med klorna i mitt ben så att jag skrek rakt ut. Det var tur att den som ringde var en kollega som känner mig väl och vet vad Grace kan hitta på. Och sen är det tur för Grace att hon är så gullig.

Popcornlunga, ny folksjukdom?

Det är farligt att leva, för man kan dö av det mesta. Eller i alla fall bli väldigt sjuk. Den här veckan är det popcornkonsumtion som kan ge upphov till en obotlig sjukdom enligt Expressen.

Wayne blev lungsjuk av sitt favoritmellanmål

"Party is a state of mind"

T har en Myspace-kompis som heter Katy. Hon är en 21-årig filosof och partykatt, en cornish rex som bor i Brooklyn. Katy gillar musik och är med i intressanta klubbar som Susan Sarandon Fan Club, Butt Lickers United, Cats Against Human Literacy och I hate dogs under 5 lbs.

Det finns helskojiga bilder på Katy på Myspace, och tyvärr måste man vara inloggad för att se vissa. Men man kan ju börja med att ta sig en titt på hennes sida.

Världsklass, ett tjatigt ord

Även T har fått intressant post den här veckan. Vi brukar ofta skratta åt att posten, T:s arbetsplats, använder ordet värdsklass i tid och otid i sin skriftliga kommunikation. När vi får Nyhets-posten, en tidning till alla anställda, brukar vi tävla om vem som hittar ordet först.

Häromdagen kom så ett brev från vd:n Erik Olsson. Det började så här:

"Hej, med det här brevet vill jag bjuda in dig till den tredje delen av den interna kunddialogen. Den här gången handlar det om vår verksamhetsförändring, men också om vars och ens ansvar för Postens framgång. Vi har valt att kalla den här delen Posten - i världsklass."

Sedan mal det på. På 32 rader används 'världsklass' sju gånger. Som om läsarna inte förstår. Som om allt blir supertoppen bara för att man tjatar om det. Pinsamt, minst sagt. Vill de hjärntvätta folk?

Grace i närbild

Det är svårt att ta bilder på Grace. Ibland ligger hon i någon tjusig pose, men innan jag hunnit smyga fram med kameran har hon hunnit vrida på huvudet eller springa därifrån. Vid andra tillfällen ligger hon kvar men när bilden är tagen ser man mest förpackningar med pappersnäsdukar, kvitton eller något annat fult som hon behagat lägga sig på.

T hade i sin ungdom en bekant som jobbade på samma musiktidning. Hon var lite udda och ringde bland annat Thåström mitt i natten för att hon ville fråga honom om han ville vara tomte på tidningens julfest. (Det ville han inte)

Vid något annat tillfälle ringde hon till en kille som är Beatlesexpert, också det mitt i natten, bara för att fråga vad John Lennon hade för skonummer. I dag jobbar kvinnan som fotograf och har gjort kalendrar med katter och brandmän. Man kan anta att hon är smidigare i sina kontakter med djur än med människor. Men hon kanske har några knep att lära ut?

"Tillförlitlig och professionell service"

Finlands hittegods-service som skickade ett väldigt otydligt brev till mig häromdagen har en webbplats, men nej, jag känner fortfarande inte att jag litar på dem. Jag har dock betalat summan i brevet. Det blir som ett lotteri. Vad tror ni, kära läsare, kommer jag att få en försändelse med något av värde?

Den som vill ta en titt på webbplatsen kan kolla här!

Spindlarna i Järfälla

Min vän Gustav Levin har en sajt som heter Spindelborgen. Där skriver han initierat om innebandylaget Järfälla Spiders.

Det fantastiska är att Gustav bara är tio år. Ja, du läste rätt! Layout och bilder får han hjälp med, men referaten, notiserna och intervjuerna skriver han själv.

Till Spindelborgen

Det nationella lotteriet

I dag fick jag ett mejl där det stod att jag vunnit The UK National Lottery.

"You have therefore been approved to claim a total sumof 450,000.00 GBP (United Kingdom Pounds) = 894,009.12 USD(United States Dollars) in cash" A cheque has been issued and deposited in your Uk National Lottery account.

Och en check har skrivits ut till mig enligt mejlet. Nu behöver jag bara fylla i lite uppgifter om namn och kön och sånt så får jag pengarna.

Under ett par sekunder hoppades jag innerligen att detta var sant. Då skulle jag aldrig behöva jobba mer. Men sedan tog jag mitt förnuft till fånga och googlade delar av innehållet. Naturligtvis fanns snarlika brev på en mängd webbplatser, alla med ett namn som innehöll ordet scam. Rent lurendrejeri, alltså. Så det är bara att fortsätta köpa trisslotter.

Scener från ett kylskåp

Det händer att jag har mat med mig till jobbet. Då stoppar jag in min plastlåda i ett kylskåp i ett av pausrummen.

I början av juli fick jag syn på två mjölkprodukter som någon ställt dit och satt på en lapp med texten "Släng inte dessa 5/7". Nu är min semester slut men de står kvar. Först tänkte jag slänga dem, men nu tänker jag se vad som händer. Kanske traskar de ut själva mot vårkanten.

Det slog mig just att man skulle kunna gå runt i hela huset och samla ihop kvarglömd mat och ordna en utställning med titeln Rötmånad. Sedan kunde man ha ett tävlinginslag av typen "gissa vad detta en gång varit". (Vad vinsten i tävlingen skulle vara vill jag inte tänka på)

Ett brev från Finland

Häromdagen fick jag ett brev från Finlands hittegods-service.

Det började så här:
"Vi har er egendom, som kan avhämtas från vår hittegodsbyrå, adress Backasgatan 56, 00510 Helsingsfors. Byrån är öppen 9-18."

Sedan kommer en massa rörig info om olika avgifter som Finlands hittegods-service tar ut om jag hämtar ut hittegodset. Längst ner på sidan finns ett inbetalningskort som jag förväntas använda för att betala in 17,48 euro.

Brevet innehåller inga upplysningar om exakt vad de hittat. Och vid de första tre genomläsningarna missade jag det finstilta om att man faktiskt kan ringa till det här företaget för 15 kronor i minuten.

Det här företaget har problem med sin kundkommunikation, men jag har betalat.

Grattis på födelsedagen, Cato!

Mina föräldrars jycke Cato har fyllt år för första gången. Här är en bild från kalaset som jag tyvärr inte bevistade.

Vad mina kläder är gjorda av

Eller kanske jag själv?

Semesterskräck

Under semestern mötte jag ett gäng aliens. T och jag var ute och gick i en park när de plötsligt dök upp. De såg naturtrogna ut, om ni förstår vad jag menar, med stora hudfärgade huvuden utan hår. En av dem satt och läste en kvällstidning utanför en husvagn medan en annan slängde in tvätt i en maskin. Den vardagliga atmosfären gjorde att jag inte kände mig rädd eller ens förvånad. Men hade det varit mörkt så hade jag nog kissat på mig.

- Are you making a film here?

- Well, uhm, yes, ask those guys over there, svarade alienkillen med kvällstidningen och pekade mot några snubbar som stod och hängde vid en annan husvagn.

Senare fick vi veta att vi hamnat mitt i inspelningen av serien Doctor Who, som tydligen spelas in i Wales och som är omåttligt populär i Storbritannien.

En mycket läskigare semester hade en kollega som tillbringade en vecka på Färöarna. Hundratals år av inavel har gjort att barn föds missbildade, somliga utan huvud, om det blir några barn över huvud taget. Pappor jublar om deras döttrar får barn med iranska pizzabagare eftersom nytt blod kommer in i släkten. Kristendomen har ett fast grepp om samhället och radiokanalerna spelar bara kristen musik och 80-talsmusik à la Europe. Allt detta i en underskön miljö. Det låter väl som en bra grund för en skräckfilm?

En annan kollega tillbringade två semesterveckor i Småland. Den blå skogstomten, eller skogsnallen, av keramik var det i särklass läskigaste hon såg där.

Nu börjar allvaret igen

Semestern är slut för den här gången. Det känns vemodigt.

Kitty Boots

Charlott har tipsat mig om dessa fräcka skor. Finns i flera färger och i stora storlekar också.

Kolla in T.U.K. shoes här!

Ett annat bra ställe

Fast det är klart, skannern är också en höjdare att sitta på. Fränt, liksom!

En förstärkarkatt

Glöm sängen, soffan och alla mjuka puffar som är avsedda för små katter. Förstärkaren är det mysigaste stället i lägenheten! Gracie sitter där och diggar all möjlig musik. Hon gillar soul och garagerock men har lite svårt för avslappningsskivor med Lars-Eric Uneståhl.

Pjäsen Heist

I natt drömde jag att jag var i New York och att jag där ombads skriva en pjäs. Det gjorde jag, och jag fick se den spelas upp för min inre syn som en film. Min pjäs hette Heist och handlade om en blond och korthårig manlig knarkare som tog sig fram på en gata samtidigt som han svor och skrek och viftade med knytnäven. Vid ett tillfälle ramlade han omkull på trottoaren. En rosa amerikanare som även var en ambulans stannade och någon skrek att de måste ta upp knarkaren, men tjejerna i bilen bara skakade på huvudet och körde förbi.

Knarkaren fortsatte sin "vandring" längs gatan och pjäsen slutade med att han var inne på apoteket vid Mariatorget och botaniserade bland utbudet.

Det här var en ovanligt positiv dröm för mig. Mina drömmar brukar annars vara genuint otrevliga och de tillhör i huvudsak följande kategorier:

1) Stressdrömmar. Jag har bråttom och hinner inte göra något som jag måste. Innan jag sent omsider skaffade körkort brukade jag drömma att jag befann mig i en korsning, det höll på att slå om till grönt, och så såg jag polisen i en annan del av korsningen. Skulle jag klara att köra fast jag inte fick eller kunde?

2) Våldsamma, bestialiska drömmar. En av de trevligare varianterna är att jag måste skära halsen av några zombier i ett rum, annars kommer de att döda mig och de mina. Jag har även drömt att jag flytt från ett koncentrationsläger ett antal gånger.

3) Drömmar där jag har ett förhållande med någon jag inte är tänd på ett dugg. Nyligen drömde jag att jag var ihop med Peter Stormare. Tidigare drömde jag om folklivsforskaren Bengt af Klintberg. Och extra pinsamt tyckte jag att det var att drömma att jag var ihop med en kvinnlig sminkexpedit på NK. De här drömmarna innehåller sällan några detaljer, utan jag sitter mest och funderar över hur det kommer sig att jag är ihop med den här personen.

"Det är inte dig det är fel på, utan på oss"

I dag besökte Sunkan och jag invigningen av SATS på Gärdet. Vi valde att gå på ett cykelpass där vi trampade loss i 45 minuter. Efteråt dök det upp folk som på olika sätt framförde sitt budskap om att vi borde gå på danspasset klockan två också, "för det är jättekul!"

Ledaren, Maria Karlsson som tydligen vann Let's dance förra året, förklarade att det här passet passade alla och jag tänkte ok, kör hårt!

Sedan började hon gå igenom en massa samba- och salsasteg och snurrar och fler steg och... Till slut stod vi mest längst nere i salen och suckade medan vi försökte se ut som om vi rörde oss. Fast vi var ingalunda sämst på passet. Det var många som likt yra kycklingar dansade in i andra.

Efteråt skämdes jag lite och gick fram till ledaren och förklarade att det minsann inte var nåt fel på hennes pass, felet var att Sunkan och jag är mänskliga kylskåp. Men ledaren försäkrade att "ohhh, ni var sååå duktiga allihop!" Ja, nåt måste hon väl säga.

Note to self: Tro aldrig mer på nån som försäkrar att det är jättekul med danspass. Det är bara kul för dem som fixar stegen eller för dem som får sig ett gott skratt när de ser mig stuffa.