Sedan en längre tid befinner jag mig i ett läge som jag inte gillar. Jag har upprepade gånger försökt ta mig ur min situation utan någon som helst framgång.
Häromdagen hände dock något som tände ett litet, litet hopp hos mig. Det var ungefär som om jag efter att min båt förlist på öppet hav mitt i natten såg något som glimmade till på himlen och som skulle kunna vara en båt som kunde rädda mig från den planka jag klamrade mig fast vid. Fast det skulle lika gärna kunna vara en stjärna på natthimlen. Nu är det lilla hoppet på väg att försvinna, men jag tänker att jag inte får ge upp, vad som än händer.
För att peppa mig själv lyssnar jag på den här låten om och om igen. Refrängen passar på min och många andras situation. Det är bara att resa sig innan man blir uträknad och försöka igen.
"Up from the floor on the count of ten
Oh you get up, you get down and you try again"
4 kommentarer:
Jag håller med. Gäller ett annat område än ditt, men samma strategi gäller: don't give up!
Hjälper det något om man säger att du inte alls är ensam i den där situationen?
Det finns flera områden där man kan behöva nynna på den där låten.
Nix! Det hjälper inte att säga att jag inte är ensam, eller ännu värre att det finns andra som har det värre än jag, det gör ju inte att jag tar mig ur min situation snabbare.
Lidande är en del av livet, det får man dock acceptera.
Ja! Som den 30+kvinna jag är har jag förstås läst Att leva ett liv inte vinna ett krig. Den handlar rätt mycket om det där med sund acceptans.
Skicka en kommentar