När tidningen OKEJ kom på tidigt 1980-tal var det en taffligt redigerad blaska med alltför många och konstiga färger på sidorna. I tidningen skrev man väldigt mycket om dåtidens hårdrock och lite grann om andra band. Trots taffligheten var den bra på grund av skribenternas ärligt starka kärlek till musiken och artisterna.
På 1990-talet läste jag några nummer, eftersom den regelbundet kom till min arbetsplats, kanske för att vi annonserade där? Då var det en tidning som främst skrev om pojkband och som riktade sig till fjortistjejer.
I dag vet jag inte vad den innehåller och vilka tidningen riktar sig. Man kanske skulle ta sig en titt. Den som behöver bli påmind om, öh, tidningens storhetstid kan kika här. Missa inte att klicka på bilderna...
5 kommentarer:
Det var väl en himla tur att man var för gammal -då - för både band och blaska. Det är helt blankt i huvet, tomt på hårddisken. Gu va skönt :-)
/Erika
Va? Du menar att du inte längtar efter att krypa ner med Dagge?
Vim?
Hur kul som helst! Jag har många minnen av Okej, när just detta reportage om Dag Finn publicerades hade jag lyckligtvis slutat läsa blaskan.../Karin
Jag hade också slutat läsa vid den här tiden. Fniss! /pernilla
Skicka en kommentar