Ta mig härifrån

Jag längtar bort. Eller snarare: Jag längtar efter omväxling. Missförstå mig rätt, jag trivs bra i mitt hem och min stad men jag vill att det ska hända lite mer i mitt liv.

Men det är inte synd om mig. Jag bokade en resa till New York i fredags. I juni bär det av, och jo, man kan faktiskt ta ledigt som arbetssökande även om det givetvis innebär att man blir utan ersättning under den tiden. Och en veckas ledigt är jag väl värd?

Nu tar vi nya tag

Så här under de sista timmarna känner jag att jag borde skriva några rader om året som gått. På många sätt har det varit ett mellanår; inga världsomvälvande saker har skett i mitt liv eller i bekantskapskretsen. Bortsett från fem (!) tunga förkylningar har jag fått vara frisk. Och jobbet har varit helt okej med fantastiska kolleger.

När det gäller resor har det varit ett smått sensationellt år: Berlin, Paris, New York, Philadelphia, Boston, Göteborg, Åland och Wien... Svårslaget!

Det har varit ett år av tjatig väntan: på att andra ska bli klara eller bestämma sig, på att askmolnet över Europa skulle flytta sig, på tågen mellan Stockholm och Uppsala.

2011 ska jag blir klar med min spänningsroman och förhoppningsvis hinna få den antagen av ett förlag. Jag ska hitta ett nytt jobb och åka till USA igen. Och så ska jag må bra, har jag tänkt.

Nyårslöfte? Att bli en duktig blodgivare.

Hoppas att alla mina läsare får ett kanonår 2011!

En pendlares klagan

I dag tog min hemresa från jobbet mer än två och en halv timme. Likt Askungen på bal lämnade jag kontorets julfest alldeles för tidigt. Jag ville komma hem i tid och ta det lite lugnt en kväll, men icke.

Redan efter 20 minuters färd meddelade personalen att tåget skulle stå stilla vääääldigt länge på grund av en olycka i Upplands väsby. Så jag köade i en halvtimme i tio minusgrader och tog sedan en bastuvarm flygbuss till city. Parapapapaaaaaa I'm lovin it! osv.

Som pendlare måste man ha tålamod. Men ibland är det svårt. Jag hade kunnat stanna kvar och festat och dansat, i stället var jag åksjuk på Arlandabussen.

Skumt i Gimo

Jag har just tagit en promenad i en mörk skog i Gimo. Har betraktat en stor sjö som ser tung, grå och hemlighetsfull ut. Vad gör jag här, frågar jag mig.

En dagstur till Tjernobyl, någon?

Jag har inget emot att besöka sorgliga ställen på semestern. Nu har jag hittat ett nytt turistmål: Tjernobyl!

Tillbaka

Vi är hemma nu. Trötta. Glada. Vemodiga. Förvirrade.

Stockholm-New York-Philadelphia-New Jersey-Los Angeles-San Diego-Boston-New York-Stockholm.

Boston är för övrigt en mycket trevlig stad. Dit borde ni åka, vänner.

Skriver mer i morgon.

I form igen

Det finns få saker som är så sköna som att fräscha upp sig ordentligt efter en lång resa. Vi är nu i Venice Beach, LA, Kalifornien, hos vår kompis Dan Perloff. Rikligt med sömn, frukost med riktigt kaffe och jordgubbar, en lång dusch, ansiktspeeling och en massa smink har gjort mig till en ny, förbättrad kvinna.

Nu tvättar vi och softar innan det är dags att ge sig i väg till ett evenemang på en skivaffär där vi hoppas kunna sälja en del skivor.

Mellan New York och LA

Just nu sitter jag i ett plan mellan New York och Los Angeles. De senaste dagarna har varit hektiska: spelningar i Philadelphia, New Jersey och på Manhattan. Stekande sol och för lite sömn. Men jag klagar inte, för det har varit jättekul också.

Asbury Park i New Jersey är ett konstigt ställe. Många hus har jämnats med marken,för att ge plats åt ingenting tycks det, husen är ruffiga och vid stranden håller ett köpcentrum på att byggas. Vem som ska handla där kan man ju fråga sig. Fast strandpromenaden är helt ok. Och bowlinghallen där Stupidity spelade, Asbury Lanes, är väldigt cool.

Vi träffade Little Steven på Manhattan häromdagen. Tyvärr blev mötet kort, för det är en upptagen man. Men kanske hinner vi träffa honom igen på hemvägen.

Jag vill vara en del av den, New York, New York

Om New York vore en manniska skulle jag bli jattekar i vederborande. Det ar nagonting med staden som gor att jag alltid vill vara har, klamra mig fast vid staden.

Vi anlande till JFK, flygplatsen, i gar vid halv sex lokal tid, 45 minuter forsenade. Sedan tog vi tag och tunnelbana till vart hotell vid St Mark's Place i East Village. Efter att ha checkat in och atit en pizzaskiva pa pizzerian i kaken somnade vi utmattade vid tio lokal tid, cirka fyra pa morgonen i Sverige.

I dag kanner jag inte mycket av jetlagen. Vi har sovit i atta timmar och jag har fatt en dubbel espresso, sa jag kanner mig ganska pigg.

Jag har kopt nya skor i dag. Jag tokdiggar dem och kanner att jag till och med skulle kunna springa i dem!

Weekend i Vilnius

Jag har tillbringat en fantastisk helg i Litauens huvudstad Vilnius tillsammans med fantastiska kompisar. Jag har ätit grisöron och magisk gourmetmat, besökt KGB-museet och flanerat längs gatorna i gamla stan där solen sken på de pastellfärgade husen. Shoppingen var toppen liksom ölen som kostade 18 kronor pinten på uteserveringarna.

Var ingenting dåligt då? Nja, jag har insett att polska taxichaffisar kör mjukt och sakta om man jämför med de litauiska. Håller man i sig i dörren eller i sätet framför i en taxi i Vilnius, och det gör man, tro mig, så skrattar bara chauffören och kör ännu fortare.

Men får vi inte se några bilder då?

Nix. Inte i dag. Hem-pc:n har bestämt sig för att lägga av igen.

Delvis kul i kön

Jag har tillbringat sammanlagt tio timmar i kön utanför Air Frances kontor i Paris de senaste dagarna. Ok, jag kanske inte stod där hela tiden, T och jag bytte av varandra och turades om att gå och köpa kaffe ibland, men ändå. Det är mycket tid.

Det positiva var att stämningen var god i kön. Förutom i lördags, då polisen kom dit och folk enligt ryktet slogs längst fram i kön, var det riktigt hemtrevligt och vi gjorde några nya bekantskaper. Bland annat kunde vi passera stora delar av kön i måndags eftersom vi kände igen en gubbe från tidigare köande och kunde stå med honom.

Denna gubbe blev senare intervjuad av fransk tv, och jag fick verkligen behärska mig för att inte vinka eller räcka ut tungan mot reportern.

Här är en video med en snubbe som på grund av alkohol inte kunde behärska sig:

Signalfelsfrustration

Veckan har präglats av stora förseningar i tågtrafiken. Det har varit tungt att pendla. Jag försöker köra med någon sorts zen-attityd: Det är bara att gilla läget. Så jag fyller min redan tunga väska med fler böcker och tidningar, arbetsmaterial och frukt att tugga på om resan blir överdrivet lång. Men jag märker frustrationen hos mina medpassagerare.

Varje resa den här veckan har det varit ett till tre signalfel som medfört att tåget stannat längre stunder. Och signalfelen gör att folk kommer för sent till jobbet, flexsaldot minskar, man missar anslutningståg och sura lekisfröknar står och stampar och väntar på att folk ska hämta sina små telningar. Förenklat kan man kanske säga att SJ:s signalfel minskar vår BNP och krossar mänskliga relationer.

Jag vill ställa en fråga som säkert kan tyckas naiv: Varför köper man inte saker som håller? Varför lagar man inte sakerna som sänder ut signalerna? Om det skulle bli fel på en teknisk sak i mitt hem flera gånger om dagen så skulle jag ganska snart byta ut den eller laga den.

Visst, det har snöat mycket. Men kom igen, vi bor i ett land där det snöar varje år. Det här borde inte komma som en chock.

Currywurstmuseet - bästa sevärdheten?

Det finns många intressanta museer i Berlin. Och jag har många kvar att besöka. Faktiskt är jag rätt nyfiken på Currywurstmuseet, eller vad sägs om den här beskrivningen?: "Set off on a tour of exploration and discover many secrets about the Currywurst! A unique interactive exhibition awaits you in Berlin! To see, hear, smell or take part – all senses are stimulated by this experience." Låter inte det spännande?

Traditionella turistbilder från Berlin

Vinter i Berlin

Det är vinter i Berlin. Blasigt och halkigt. Tomt pa gatorna. Pa tv far de situationen att framsta som nagot hämtat ur en katastroffilm, men jag är fran Norrland och van vid snö och halka. Sa himla farligt är det faktiskt inte.

Vart ska vi åka?

T och jag planerar att åka på en långweekend i början av januari. Frågan är bara vart vi ska åka? Berlin? Lissabon? Amsterdam? Istanbul? Max tre nätter och priset är en viktig faktor. Vart ska vi åka? Kom med förslag och motivera, tyvärr kan man inte vinna något, men jag vill gärna veta vart just du tycker att vi ska dra.

En lördag på Ålandsfärjan

I går åkte K, D, T och jag till Åland. Mycket trevligt, mycket god mat. Jag känner mig fortfarande glad. (Killen med den fräsiga mustaschen i bakgrunden tillhörde tyvärr inte vårt sällskap. T fastnade inte på bild över huvud taget.)

När ändrades införselreglerna från Åland? Numera får man bara ta in fyra liter vin per person. Jag är inte ute efter att tokhamstra men T och jag ska ha ett större partaj i december och då brukar vinet gå åt.

"A drinking town with a sailing problem"

Annapolis är huvudstaden i delstaten Maryland. Här håller USA:s marinhögskola till. Och borgmästaren har varit sångare i ett rockband. Stan påminner mycket om brittiska kuststäder. Folk brukar säga att USA är nytt och historielöst, men håll med om att 1649 var ganska länge sedan.

En halsning fran det stora applet

Det ar 20 grader varmt i New York, helt perfekt tycker jag. Forsta dagen sporegnade det precis som det gjort hemma den senaste tiden. Vi haller mestadels till i East Village, men i gar gick vi till Guggenheimmuseet som ligger pa 89:e gatan, en bra bit med tanke pa att vi bor pa attonde.

Som koffeinberoende ar det svart att fa nagot vettigt att dricka har. Fast det funkar om man lyckas fa tag i en dubbel espresso for att kickstarta dagen. Varje gang man ar har sager nagon att kaffet har blivit battre pa sistone, men det sags formodligen av nagon som vant sig vid blasket. Och vad betyder 'pa sistone' i sammanhanget?

Jag har kommit in i dygnsrytmen nagorlunda nu, men forsta natten dromde jag psykedeliska drommar dar jag rakade smeta mascara pa det jag trodde var mina ogonfransar men som i sjalva verket var blommor som forvandlades till lampor. Katter som sprang i hamsterhjul var ocksa med pa ett horn.

Jag har hittat turkosa doc martens, atta hal, halvhoga med andra ord, som jag ar sugen pa att kopa. En flicka bor val passa pa om hon hittar fina skor i strl 43? ;-)

Trött men glad pendlare

I dag har jag börjat ett nytt jobb och därmed börjat pendla till Uppsala. Därför är hjärnan just nu överfull av intryck från pendeltåg, nya lokaler, nya papper och nya människor. Jag är så trött att jag mår illa. Men glad. Den som vill ha intelligenta svar på frågor bör alltså vänta ett litet tag.

Nu ska jag äta vegetarisk cocktailkorv och sedan ska jag sova. I morgon är en annan dag, hehe. Over and out!