Min läkare ringde mig i dag och bekräftade det jag länge misstänkt - att jag har D-vitaminbrist. Egentligen har jag väl inte specifikt trott att jag haft vitaminbrist, men jag har känt att någonting är fel i min kropp. Jag har varit rejält nere, tankarna har svävat fritt i luften och jag har haft svårt att få någonting vettigt gjort.
Många svenskar har enligt min läkare brist på D-vitamin under vinterhalvåret när solen inte syns till särskilt mycket. Men mitt fall var tydligen extremt. Hon undrade faktiskt om jag mest legat under en sten och tryckt det senaste året. Vilken tur att jag började med D-vitamintillskott förra veckan då.
Det här ska absolut inte tolkas som att jag blivit en hängiven anhängare av kosttillskott. Tvärtom är jag kritisk till att folk proppar i sig piller och pulver i stället för riktig mat. För höga doser av vitaminer och mineraler kan dessutom vara skadliga för kroppen.
Så här står det på Livsmedlesverkets utmärkta webbplats: "Trots att det finns många brister i våra matvanor visar kostundersökningar att de allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler genom den vanliga maten. För de flesta finns det alltså inget behov av extra kosttillskott."
Nu ska jag vistas mer ute. Solljus är den bästa källan.
Här kan du läsa frågor och svar om D-vitamin.
2 kommentarer:
nu kan allting bara bli bättre, då man vet var problemet ligger.
mamma
hops det var nåt att tänka på
Skicka en kommentar