Jag funderar på att åka hem till Norrland och hälsa på familjen. Kanske i augusti eller september.
För ett par år sedan åkte jag hem till Skellefteå för att gå på en återträff med gymnasieklassen. Det var runt Kristi Flygare om jag minns rätt och jag tog någon dag ledigt för att hinna umgås med familjen.
En dag bestämde jag mig för att ta en skogspromenad, något jag brukade göra ganska ofta under min uppväxt. Jag hann inte gå särskilt många meter innan jag fick syn på en mullig kille som bar på en björk. Det visade sig vara en snubbe som gick i min klass hela grundskolan. Och det var ganska många kilon sedan vi sågs sist, både för honom och mig. Vi småsnackade lite trevande, precis som man gör med gamla bekanta, och han avslöjade att han nästa dag skulle gifta sig med sin sambo A, som han varit ihop med sedan vi gick i åttan och som på den tiden gick i vår parallellklass. Björken skulle han ha till att dekorera ingången på Folkets hus. Och de skulle gifta sig i kyrkan där vi konfirmerades.
Det är inget fel på att gifta sig med sin ungdomskärlek, men till saken hör att han efter bara en kort tids förhållande med A ville dra sig ur. Han var kär i en annan A som gick i vår klass och hans känslor var besvarade. Men han gick tillbaka till A eftersom, håll i er nu, A:s föräldrar bokat en resa till fjällen och det vid det här laget var för sent att boka av hans biljett! Så här stod jag nu öga mot öga med en snubbe som efter 20 år skulle gifta sig med nån som han levt med så länge bara för att det var pinsamt att göra slut med någon eftersom hennes föräldrar spenderat pengar på honom. Wow!
1 kommentar:
Vilken märklig sak att skriva om på nätet. Var det verkligen så att han gifte sig bara av den anledningen? Och att det är ok för honom och hans fru att läsa om? Man blir nyfiken och undrar hur du fått veta detta fantastiska som du delar med vemhelst som vill skratta åt denna korkade man, enligt din historia korkad. Skvaller i skolan i dåtid, eller berättade han det i förtroende där i skogen med björken under armen? Oavsett ger informationen mest en bitter smak och får inte mig att skratta högt åt hur mesiga människor kan vara. Jag tänker att han förmodligen sedan skoltiden skaffat sig ett liv han är så nöjd med att han vill befästa det med ett bröllop. Att han väger flera kilo fler än då, var det också en del av humorn? Inlägget får mig bara att undra varför du är arg på honom eller vill honom illa. DET hade varit spännande att läsa om, om än avpersonifierat. Kicki.
Skicka en kommentar