Ibland är jag lite synsk, men bara lite, synsk light. Ofta när jag tänker på en företeelse eller person dyker vederbörande upp. Ja, vaddådå, tänker ni. Sånt händer väl alla. Jo, men i mitt fall har det hänt när jag tänkt på musikerna Stig Vig och David Shutrick (nota bene: inte vid samma tillfälle) samt designern Rohdi Heintz. Hur ofta tänker man på dem, liksom? Och hur stor är chansen att Rohdi skulle komma cyklande precis när man undrar vart han tagit vägen?
Hur som helst så kom jag nyligen att tänka på företeelsen att hoppa bungy. Det är inte så hett längre. Men det verkar kul och det är den enda våghalsiga aktivitet man skulle kunna få mig att prova. Så jag konsulterade min vän Sunkan som visade sig vara bungyentusiast. Och dagen efter såg jag reklam i tunnelbanan för nån sorts upplevelsefestival i Kungsan som körde bungy.
Tyvärr visade det sig när vi kom dit att det kostade 950 pix att slänga sig ut i luften från 100 meter. Och det var det ju inte värt. Men Sunkan ville gärna testa den elektriska tjuren. Och det hade jag också gjort om jag inte haft norra Europas sämsta balanssinne bland kvinnor i min åldersgrupp. Det verkade vansinnigt kul, nämligen.
1 kommentar:
Har då tre tips att ge innan Du tar dig an tjuren;
* Det är bra med benmuskler.
* Ha gärna byxor vars material inte är så glidvänligt.
* Tänk dig för gällande val av underbyxor
Var beredd på att Du kanske får tre ridturer. Jag fick tre ridturer för 40 kr, så det var bra valuta för pengarna.
Skicka en kommentar