Lika som bär?

Jag är uttråkad, rejält uttråkad, i dag. Försöker pigga upp mig, men det går inget vidare. Borde skriva någonting här, men vad? Att jag tvättar, söker jobb och åt sushi till lunch? Boring.

Mer påsk!

see more Sketchy Bunnies

Jorå, det är fortfarande påsk. Om du inte kan få nog av påskharar och pynt, så klicka på länken!

Gulliga påskkärringar

De här rara flickorna hälsade på oss i går och gav oss fina påskkort! Jag gillar deras outfits med små flickor på. De blir liksom fler med dem på.

Ocharmigaste påskpyntet?

Det här påskpyntet med luciakronekomplex såg jag nyss i en affär för begagnade prylar på Hornsgatan. Är det meningen att man ska komma i stämning när man tänder lamporna? Den som skapat den borde få någon sorts pris.

Nu utmanar jag dig att hitta ett påskynt som utmanar ens estetiska sinne i större utsträckning än det här.

Ugglor med baksmälla?

De här ugglorna ser trötta, eller snarare bakfulla, ut. Därav namnet, Hungover owls. Hehehe!

En gladare påsk?

De här gulliga barnen kom och hälsade på mig i dag. Bilden är inget vidare, men hur lätt tror ni att det var att få dem att stå stilla? De gav mig handgjorda påskkort, och som tur var hade jag godis hemma. Faktiskt muntrade de upp mig rejält. För i övrigt känns det mesta trögt just nu. I går sa jag till maken att jag måste göra om mitt cv ordentligt. "Ja, men det du har är väl bra?", sa han förvånat. Kanske det, men det är någonting som är fel. På mig. Eller på min meritförteckning som jag tröskat igenom hundratals gånger, mest själv men även med arbetsförmedlare, jobbcoacher och kompisar. Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra om, eller hur jag ska göra det. Ett självlysande cv som blinkar?

Jag känner hela tiden att jag borde jobba hårdare, men hur då? "Du gör ju redan allt du kan", säger maken. Och jag måste nog hålla med.

Det finns folk i min närhet som lyckas med saker nu, folk som når framgång på olika plan. Jag brukar sträva efter att glädjas med andra, men just nu är det svårt.

Världshistoriens mest spännande fenomen?

Jag sitter och funderar på det här med människors intresse för historia. Vissa ser något spännande i minsta lilla landsorstskyrka och kan stanna i timmar medan andra gäspar uttråkat i Sixtinska kapellet. Själv är jag väldigt fascinerad av bland annat drottning Kristina och hennes liv men tycker att det för det mesta är ökentrist att läsa om olika kungars krigföring under århundradena. Känslan för historiens vingslag varierar, minst sagt. Hur som helst slog det mig i morse att oavsett vem man är så finns det tre fenomen i världshistorien som alla dras till på ett eller annat sätt. Utan inbördes ordning:
- Nazismen (Hitler, naziuniformer, koncentrationsläger etc. Hur sjukt kan det egentligen bli?)
- Dinosaurier (T-Rex!)
- Pyramiderna (Ja, hur lyckades man egentligen bygga dem?)

Eller har jag glömt något?

Ta mig härifrån

Jag längtar bort. Eller snarare: Jag längtar efter omväxling. Missförstå mig rätt, jag trivs bra i mitt hem och min stad men jag vill att det ska hända lite mer i mitt liv.

Men det är inte synd om mig. Jag bokade en resa till New York i fredags. I juni bär det av, och jo, man kan faktiskt ta ledigt som arbetssökande även om det givetvis innebär att man blir utan ersättning under den tiden. Och en veckas ledigt är jag väl värd?

Apropå ankor: Fin frisyr

Jag ska klippa och färga mitt hår snart. Precis vad som behövs. Tur att min frisör, Ari, är typ bäst i världen. Mitt hår blir liksom tovigt vid tinningarna så att min frisyr ser ut som öronen på en kinesisk nakenhund.

På allmän begäran: ankorna

Jag fick en present av den koreanska journalisten; Två små keramikankor med sidenband om halsen. Trodde att det var en stor tvål först. För de låg i en förpackning med papper som påminde om de där tvålarna man kunde köpa på Indiska på 80-talet.

Ok, vad ska jag döpa dem till?

Ännu en 80-talsvideo

Sångaren får mig att tänka på KD-ministern Mats Odell. Inte helt lyckat med andra ord. Tjejernas rörelser får mig att fundera på en karriär inom dansen. Fast låten är bra.

Intervjuad i Sydkoreansk tidning

I dag har jag blivit intervjuad av Jeong In Yoo från The Kyunghyang Daily News i Seoul. Jag befann mig på Arbetsförmedlingen och blev tillfrågad om jag ville svara på några frågor om hur det är att vara arbetslös i Sverige. Jeong In Yoo hade tolk med sig. Hon talade visserligen bra engelska, men det var värdefullt med en tolk med insikt i både det svenska och det koreanska samhällssystemet.

Tydligen ligger arbetslösheten på ungefär samma nivå i Sydkorea som i Sverige. Många förlorade sina jobb vid den ekonomiska krisen 2008 och en stor koreansk bilindustri gick omkull för inte så länge sedan.

I Sydkorea pågår en självmordsvåg bland dem som förlorat sina jobb. Det finns visserligen en sorts a-kassa där, men den är väldigt låg. Så det är svårt att klara sig som arbetslös. Det går snabbt att bli utblottad. Har man till exempel barn som studerar, kostar ett år på universitetet ungefär 70 000 kronor per år.

Jeong In Yoo tyckte att det var märkligt att det inte blir uppror i Sverige när stora industrier avskedar folk, och hon tyckte att folk verkar ta besked om massuppsägningar med relativ ro.

Jag försökte ge en rättvis bild av hur det är att vara arbetslös här och hur arbetsförmedlingen fungerar. Jag sa att jag har gott hopp om att hitta ett jobb eftersom jag har utbildning, erfarenhet och bor i en stor stad. Men jag sa också att det är betydligt svårare för människor som bor i till exempel Norrlands inland, unga människor och alla som just examinerats från sina utbildningar. Jag uttryckte även min tacksamhet över det svenska utbildnings- och studiestödssystemet som ger även människor från arbetarklassen (= såna som jag) möjlighet att studera.

Jeong In Yoo ställde frågor om hur det fungerar om man blir sjuk här. I Sydkorea har man inga sjukvårdsförmåner om man inte är fast anställd, så en sjukhusvistelse kan bli en dyr historia. Jag sa att vi har ett bra skyddsnät om man blir sjuk i Sverige, men att det inte är vattentätt och att många människor vägras ersättning från Försäkringskassan trots att de är väldigt sjuka.

Att prata med människor i andra länder ger verkligen perspektiv på tillvaron. Jag ska få artikeln på pdf när den publicerats.

PS. Jeong In Yoo trodde att jag var "in my twenties". Hon återkom till det flera gånger. Jag sa att jag har mina gener att tacka för att jag ser ung ut. Fast det beror nog lika mycket på underhudsfettet och bra smink, hehe.

Värsta platsannonsen någonsin?

Jag brukar som bekant skämta om arbetsgivarnas märkliga krav i platsannonser. Nu har jag hittat en annons som är värre än värst.

Man ska driva organisationen Emmaus informationsarbete, göra research, skriva rapporter och översätta från bland annat arabiska till engelska. De kräver att man har lång erfarenhet av arbete i antingen de västsahariska flyktinglägren eller ockuperade Västsahara. Man ska vara van vid att tala inför publik och tala god arabiska och engelska. Översätta mellan språken både muntligt och skriftligt ska man kunna. Även andra språk är önskvärda! Ja, jag orkar inte lista allt man ska kunna här.

Som om detta inte vore nog ska man också sortera kläder, textilier och skor till både försäljning och biståndssändningar och vara intresserad av textil, mode och vintage.

Och vad får den super-språk-informations-statskunskaps-bistånds-och-design-människa som tar jobbet i utbyte? Jo, 16 204 kronor i månaden. (En extra härlig tusenlapp för den som har barn!) Som tur är varar arbetet max i ett halvår, så man hinner nog inte bränna ut sig.

Läs annonsen här.

Att behöva men inte vilja

När kroppen skriker efter träning och själen inte har någon lust, vad gör man då? Ingenting känns riktigt lockande just nu, alla pass framstår som tråkiga. Till och med promenader känns besvärliga och meningslösa. Kom gärna med tips.

Posta dina hemligheter

PostSecret är ett pågående konstprojekt som bygger på att folk skickar in sina hemligheter anonymt på vykort. Se och läs fler hemligheter här.

Polsk mat och Monty Python

Maken och jag har just kommit hem från en polsk restaurang, Café Piastowska på Tegnérgatan här i Stockholm. Mysig miljö och god mat. Jag gillar verkligen polsk mat, den är rejäl. Tyvärr var servicen inte på topp i kväll. Men jaja, det var mycket folk så man får väl ha överseende med det.

Nu väntar mousserande vin och Monty Python. Vi har varit tillsammans i elva år och det är värt att fira, tycker vi.

Dagens osorterade meddelanden

Vilken katt stirrar mest och bäst?

Efter ett yogapass och en bit av min egenlagade vegetariska lasagne - givetvis med bönor - sitter jag och försöker jobba medan jag väntar på att tvättmaskinerna ska bli klara. (Jodå, jag hör hur präktigt det låter) Tyvärr är det svårt att få något gjort när Grace envisas med att sitta mellan tangentbordet och bildskärmen. Och om jag vänligt men bestämt plockar ner henne sätter hon sig där igen.

Annars gillar hon att sitta i bokhyllan och stirra medan husse och matte kollar på tv. Timme efter timme, kväll efter kväll. Vem vet, hon kanske skulle kunna utmana Mrs Chiggers i ett stirr-VM för katter?

Gott med saffran och borlottibönor

De flesta svenskar verkar ha förstått att det är nyttigt med bönor. Tyvärr finns dock en vanföreställning om att det skulle vara besvärligt att laga till bönor, linser och ärtor. Själv äter jag baljväxter för att det är gott och enkelt att laga till.

Det här receptet som jag fått från tv:s program Toppform är bra:
Pasta med borlottibönor
Ingredienser
Beräknat för 2 portioner
250 gram borlottibönor, kokta (jag brukar ta en burk som jag köpt på Hemköp)
2 matskedar olivolja
2 klyftor vitlök, finhackade
1 röd chili, finhackad (man kan ta lite sambal oelek i stället)
1 deciliter vitt vin (jag köper billigt matlagningsvin i mataffären)
2 sardeller, finhackade
0,5 gram saffran
Ett par soltorkade tomater, grovt hackade
Salt & peppar
1 knippa persilja, finhackad
140 gram pasta

Gör så här:
Börja med att koka pastan. Medan den sköter sig själv fräser du vitlök, chili, sardeller och soltorkade tomater i olivoljan i cirka en minut på svag värme. Tillsätt Borlottibönorna och låt dem bli varma. Smaka av med salt & peppar. När pastan är klar rör du ner den i bönorna så att allt blandas väl. Strö över persiljan.

Som så ofta i recept saknas ett moment i arbetsbeskrivningen. Jag antar att vinet ska i när man fräst vitlöken m.m. Så gör jag i alla fall, jag låter vinet puttra med det andra en liten stund innan jag tillsätter bönorna.

Nom nom!

Textredigering i all oändlighet

Jag sitter och skriver på min bok. Just nu har jag cirka 150 sidor och det börjar bli svårt att hålla reda på vad som händer var och i vilken ordning scenerna kommer. Det brukar sägas att om folk visste vilket arbete det är att skriva en bok så skulle ingen ens försöka. Och att de som verkligen lyckas är de som står ut med att redigera, redigera, redigera i all oändlighet. Jag har ingenting emot att bearbeta, tvärtom är det något som jag vant mig vid efter åratal av arbete med text. Men ibland tenderar jag att tappa farten, för det är så mycket annat som händer runtomkring. Dessutom undrar jag ibland vad som blir kvar efter att jag strukit och lagt till.

Därför är den här låten inspirerande. Det är originaldemon till Heaven 17:s hit Temptation, och i den här versionen tycks låten ha parat sig med Tainted love. Men man hör ändå vilken låt det är och vilken potential den har. En kraftig bearbetning krävdes, men sedan blev det en jättehit.

Gympa med clownen Manne

Jag har varit på ett skojigt gympapass i dag, med en ledare som spelar banal disco, Arne "Rosen" Quick och Rammstein med samma glödande entusiasm. Clownen Manne var också där, och jag noterade att han klarade schlager-disco-movesen bättre än jag, men vänta bara när värken i min stortå har gått över... Jag promenerade till gympan, för även om jag inte vill bli brun så vill jag få i mig vitaminer. Här är för övrigt en liten text om D-vitamin som jag skrivit, givetvis tillsammans med experter på området.


Annars gör jag inte så mycket, letar jobb och tokdiggar den här låten på repeat:


Fast snart ska jag i väg och kolla på en feelbad-rulle med Nicole Kidman. Annika och jag har fått gratisbiljett via Filmfestivalen.

Kolla kattens blick

Skyldig, va?

Grace ligger just nu i mitt knä och spinner. Jag får till och med klappa henne. Förmodligen inget bus på gång just nu.

Tanorexi - sjukdom på frammarsch?

Jag har aldrig riktigt förstått varför det anses vara så himla snyggt att vara brun. Det tycks för vissa inte spela någon roll hur det bruna ser ut, bara det är där liksom.

På somrarna på det glada 80-talet, när jämnåriga låg ute på aluminiumfolie och inte ens hade tid att kissa av rädsla för att missa en solstråle, satt jag mest inne i mitt rum och lyssnade på The Sisters of Mercy och åt bullar. (Ja, nu överdriver jag lite, men ändå.) Och jag tyckte det var grymt fult med folk - på den tiden endast tjejer - som hade skarpa linjer från brunkrämen på hakan och fläckar på kragen.

Det finaste jag vet är en porslinsblek hy med röda läppar. Det kan även vara fint med en lätt och jämn bränna. Många borde låta bli att vistas i solen, av både estetiska och cancerpreventiva skäl. Fast visst är det skönt med ljus och värme.

Nu verkar det hysteriskt bruna vara på frammarsch igen. Jag blir därför fnissig av bloggen Pale is the new Tan som bara visar misslyckade solbrännor, både från burk och från den riktiga där uppe. Titta och njut!

Hon har katter i sitt hår

I dag har jag på mig mina skojiga katthårspännen. Jag beställde dem på Etsy, och först när de anlände förstod jag att de är avsedda för barn. Men det struntar jag förstås i. Grace gillar dem också, fast på ett helt annat sätt. De är roliga att leka med, åker långt när man puffar till dem med tassen. Katterna finns som ring också, och tydligen har Melissa Abram, som shoppen heter, 15 procents rea till och med i dag, den 2 april. En länk till shoppen hittar du här.