Ett sedelärande föredrag

Jag kände mig lite neråt tidigare i dag, men plötsligt kom jag att tänka på Alejandro Fuentes Bergström, och plötsligt satt jag och småskrattade för mig själv. Om det inte funnits människor omkring mig hade jag nog storskrattat. Titta på hans föredrag om privatekonomi - du kan säkert lära dig ett och annat.

Sonics på Debaser Medis

Sonics var bra, men personen som skötte ljudet fick inte godkänt. Ibland hörde man inte saxofonen, ibland inte gitarren. Och bandet som spelade innan, Nomads, lät så hemskt att jag var tvungen att gå ut och hänga i baren. (Där fanns för övrigt en drink med det lockande namnet hips like Cinderella, men jag behärskade mig och beställde cider i stället.)

Du som inte vet hur sonics låter kan ju lyssna här. Du känner säkert igen låten.

På extranumren var tre medlemmar från The Hives med på scen. Jag kom inte särskilt nära, men med lite välvilja kan man nog urskilja Howlin' Pelle på bilden.

Soffpotatisen tittar fram

Det är fredagkväll och jag har precis förberett bakad potatis med kalkon- och paprikafyllning till middag. Till det blir det nog en och annan folköl. Egentligen skulle jag vilja sitta och ta det lugnt framför tv:n hela kvällen, titta på en zombiefilm och lägga mig hyfsat tidigt. Men efter maten väntar Sonics på Debaser. Jag har sett fram emot det här giget, men när fredagkvällen kommer kommer soffpotatisen i mig i princip alltid fram.

Anna Ternheim på Södra teatern i går

Om jag hade förmågan att bli kär i kvinnor så skulle jag med största sannolikhet falla handlöst för Anna Ternheim. Antagligen skulle jag sitta och fantisera, surfa efter bilder på henne på kvällarna, lyssna på hennes låtar och gråta lite. Nu är det inte så. Men jag tycker ändå att hon är helt fantastisk. Hon är sjukt musikalisk, sjukt snygg och verkar dessutom trevlig och rolig.

Ankan och jag såg henne på Södra teatern i går och jag kände mig helt konstig efteråt. Det finns inget konstlat, ingen tilllgjordhet över Anna Ternheim. Hennes musik är bara klar och vacker och självklar. Om du inte lyssnat på henne tidigare tycker jag att du ska börja nu.

Att skriva i en annan miljö

Ommwriter from Herraiz Soto on Vimeo.

Ibland när jag skriver på min roman önskar jag att jag kunde förflyttas till en värld där det inte plingar till av ständiga mejl, där det inte finns någonting som distraherar. Bara snö som faller i ett tyst landskap. Nu verkar det vara möjligt. Ni som har Mac borde därför testa programmet ommwriter. Just det, gör det! Berätta sen hur det gick.

"Ommwriter emerged as an internal tool to help transport us away from the humdrum noise; allowing us to be at one with ourselves and our ideas. All said and done, after having created something so valuable, we figured that Ommwriter was just too good to keep to ourselves."

Den vackraste sången

Man blir inte muntrare av den här låten. Men det känns mer spännande att vara vemodig. Jag spelar den om och om igen.

Christopher Walken framför Poker face

Magiskt.

Chokladflingor som stärker immunförsvaret?

Jo, tjena. Ta den om rödluvan och vargen också...

Aujourd'hui

T är på hockey och jag har precis gett en present till kattskrället - en kruka kattgräs. Inte för att hon förtjänar det, men det kanske mildrar hennes ständiga frustration en aning. Det har annars varit en bra vecka hittills. Jag har fått mycket gjort, både privat och yrkesmässigt. Och därför njuter jag nu av att ta det lugnt ett par timmar. Jag har verkligen förtjänat det. Så nu lägger jag mig på sängen och läser en deckare.

Om jag vore en man...

... skulle jag se ut som Staffan Hellstrand. Det är ingen klagan. Inget glädjeutrop. Det är ett konstaterande.

Rocka med Stupidity i Årsta

Katt i diskho

Stämningsbild från Södermalm i november. Jag tycker att hon diskar dåligt. Fast det säger jag inte till henne. Det skulle såra hennes självkänsla.

Franskt på svenska

Indochine - Leila (Live)
Uploaded by sheva85. - Watch more music videos, in HD!

Franska gruppen Indochine la in en sekvens på svenska i sin låt Leila från mini-lp:n L'aventurier som kom 1982. Det är ganska lustigt att som svensk höra en flicka runt elva år gammal säga: "Och jag, Magdalena, vill hälsa till min mamma och min pappa och min storebror..." Speciellt när låten handlar om en (samisk?) kvinna som man vill hålla i sina armar. Förmodligen är hälsningen hämtad från något av radions barn- och ungdomsprogram.

Här framför de låten i tv:s Bagen, en inspelning från 1984. Jag tycker att det är lite pinsamt att höra den svenska harangen live, det räcker liksom med skivan. Jaja, det är en bra låt i alla fall.

Indochine - you spin me round

Nä, nu lyssnar vi på nåt bättre va? Mina 80-talsfavoriter Indochine hade hittar som Kao Bang och L'aventurier. Sedan blev det tyst i Sverige, men faktum är att de finns fortfarande. Förra året spelade de in en annan härlig 80-talsdänga, You Spin Me Round. Intäkterna gick till Reportar utan gränser och deras kamp för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Kina.

30 år gammal underhållning

Min kompis Karin kände en dag ett plötsligt sug efter att lyssna på Bröderna Djup och grävde då upp denna gamla video. Bröderna Djup fick sitt stora genombrott när de medverkade i Nygammalt med Bosse Larsson för ganska precis 30 år sedan. Men var är snubben som spelade såg, frågar vi oss lite vilset samtidigt som vi konstaterar att helgunderhållningen på tv har utvecklats kraftigt sedan 1979.

Verkar de fåniga? Visst, det här känns urmossigt. Men betänk att bröderna 1981 drog 15 000 besökare till sin spelning i Örebro. Jämför det med att publikrekordet i Globen innehas av Metallica, som hade 16 531 besökare den 4 maj 2009.

Varning för zombie-influensan!

Den här zombie-influensan verkar farlig, tycker jag. Klicka på bilden så blir den större.

Dagens i-landsproblem de luxe

"Det blev ingen cd" - själva urnyheten, urmodern om man så vill, som gett inspiration till många härliga lokaltidningsbesvikelseartiklar, har en egen webbplats.

Lukas, här något gladare...

Det var svårt att fånga Lukas leende i går. Men här ser man i alla fall hur söt han är.

Två gosiga killar

Så här glad var Lukas, Petras och Jonas nytillskott, när han fick sitta i T:s knä i går...

Allvarligt talat är han en jättesöt liten pojke, lite trött vid fototillfället bara. Han är för övrigt väldigt lik sin storebror.

Vart ska vi åka?

T och jag planerar att åka på en långweekend i början av januari. Frågan är bara vart vi ska åka? Berlin? Lissabon? Amsterdam? Istanbul? Max tre nätter och priset är en viktig faktor. Vart ska vi åka? Kom med förslag och motivera, tyvärr kan man inte vinna något, men jag vill gärna veta vart just du tycker att vi ska dra.

Ösigt på Big Ben

Det var kul på Big Ben i går. Publiken hade kunnat vara större, men hey, det är november nu och allt svenskarna vill är att kura ihop sig på soffan hemma och titta på tv. Eller?

Trevlig helg!

Fredagkväll, äntligen. Nu väntar gravad lax, folköl och nya Star Trek-filmen. Jag önskar alla min vänner och bekanta en mysig och avkopplande helg. Puss på er!

Sunkan och jag

Sunkan har inte missat att halloween redan varit. Hon är galen året runt. Så här såg hon ut på Big Ben i kväll.

Trädkraft

Stämningsbild från Uppsala

Eva tittar på konstig säng i en källare. En dag som alla andra.

Dödlig skörd - toppen eller botten?

För en tid sedan slökollade jag på "skräck"-filmen Dödlig skörd från 1973 som gick på TV 4-film. Den handlar om en pryd polisman som kommer till en skotsk ö efter att ha fått ett tips om att en flicka, Rowan Morrison, försvunnit därifrån. Öborna säger sig inte känna till flickan och är ointresserade i största allmänhet.

Hela filmen utspelas i stort sett i dagsljus, utom en scen där polisen tvingar en gubbe att gräva upp en grav där de slutligen hittar en död hare. Filmen innehåller spralliga musikalnummer, solbelyst ockultism och en besatt Britt Ekland som dansar naken och slår på väggar och dörrar. Christopher Lee porträtterar öns härskare, lord Summerisle, iförd en pastellfärgad kostym och en solgul polotröja. Även han är gladlynt och syns plinka på piano.

Bra? Nja, knappt ens kalkonkul. 22-nyheterna har sällan känts så lockande. Skrämmande, inte ett dugg. Fast jag är kanske ensam om att tycka det? Jag har kanske missuppfattat någonting? SvD skriver nämligen att Sajten totalscifionline.com har listat de allra mest skrämmande skräckfilmerna någonsin, och på den kommer The Wicker Man, som den heter på engelska, trea.



Döm själva när ni sett trailern. Fast den känns betydligt mörkare och mer koncentrerad än den svamliga filmen.

En lördag på Ålandsfärjan

I går åkte K, D, T och jag till Åland. Mycket trevligt, mycket god mat. Jag känner mig fortfarande glad. (Killen med den fräsiga mustaschen i bakgrunden tillhörde tyvärr inte vårt sällskap. T fastnade inte på bild över huvud taget.)

När ändrades införselreglerna från Åland? Numera får man bara ta in fyra liter vin per person. Jag är inte ute efter att tokhamstra men T och jag ska ha ett större partaj i december och då brukar vinet gå åt.