När jag gick i ettan på gymnasiet erbjöds jag ett sommarjobb av kommunen. I Pingstkyrkan. Eftersom det här tilldrog sig på den tiden när jag ännu inte kommit ut som ateist så tackade jag ja. Dessutom behövde jag pengarna. Alla 637 och 50.
Det var meningen att jag skulle ordna ett läger tillsammans med andra ungdomar, men några andra såg jag aldrig till, så jag satt inne på kontoret och lekte med gem. Jag försökte med sten, sax och påse också, men det är svårt när man inte har någon att tävla mot.
Pastor Berndt* tog dock emot mig med öppna armar. Han sög tag i mig och kramade mig så ofta han kunde.
Och efter sisådär 20 minuter ville man ju gärna ta sig loss.
Andra dagen grävde jag djupare i gemhögen när jag plötsligt hörde att konstigt ljud från andra sidan väggen. Jag trodde först att det var ett djur, en grävling eller mullvad eller nåt, tills jag insåg att det var Berndt som slentriantalade i tungor till tisdagsandakten. Shabbalallabhubbalubasnabpapba! Öhu öhöööööööö….
Tredje dagen fick jag en arbetsuppgift också. Berndt ville att jag skulle förbereda te åt honom och Bröderna. Så han visade mig tebryggaren i en halvtimme. Sedan laddade jag maskinen på två minuter. Därefter återgick jag till mina gem.
När torsdagen kom kände jag att min gräns var nådd. Så jag ringde till arbetsförmedlingen och skrek ”Ta mig härifrån! Jag står inte ut längre!” Så de fixade ett nytt jobb åt mig. De påföljande veckorna gick jag runt i en rock från Gatukontoret och märkte felparkerade cyklar. Också det ett höjdarjobb.
* Jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad han hette så jag antar att namnet är fingerat.
2 kommentarer:
Det andra jobbet verkade ändå rätt ok. Hoppas du tjänade grova pengar på det.
*Fnissar högt*
Platser där mina medmänniskor har talat i tungor: bussen, studentkorridor i Norrlandsgårdarna - och så på kyrkominiorernas samkväm men det känns ju rätt normalt i sammanhanget.
Jag blir i all fall lika stel och sekulariserad varje gång.
Skicka en kommentar