När man träffar min mamma ser man först en pigg och glad 61-åring med lockigt rött hår och välmålad mun. Hon är social, pratar mycket om sin hund Cato och har nära till skratt. Men bilden stämmer inte riktigt.
Jag var nyligen hemma och hälsade på mina föräldrar. Dagen efter att jag anlänt märkte jag att min mamma hade väldigt ont i kroppen, hon kom knappt upp ur sängen, och jag frågade vad som stod på.
- Jag körde bil och hackade grönsaker i går, då får jag så här ont, svarade hon.
Min mor har en sorts reumatisk värk och har under en lång tid fått sjukbidrag från Försäkringskassan. Det gick ut för någon månad sedan och hon hade i god tid förberett sig med en ansökan, kompletterad med ett läkarutlåtande och en hel A4-sida där hon räknade upp sina krämpor. Men häromdagen ringde hennes handläggare och sa att hon inte kommer att få förlängt. Hon anses inte vara sjuk enligt de nya reglerna. I stället förväntas mamma gå tillbaka till sitt gamla jobb som vårdbiträde inom åldringsvården där hon lyfte, tvättade och bytte blöjor på ålderspensionärer.
Ingen ska påstå att mamma inte vill jobba. Hon var väldigt engagerad i sina jobb som fritidsledare och senare inom vården. Men hur ska hon kunna jobba nu när hon måste ligga i sängen dagen efter att hon hängt upp en handfull handdukar på tvättlinan? Hur kan någon människa komma och påstå att mamma inte är sjuk?
Mamma ska överklaga beslutet. Tydligen får upp till 50 procent av alla som överklagar rätt till slut. Men vad händer under tiden? En överklagandeprocess tar lång tid. Och frågan är varifrån hon ska få pengar under tiden. Dessutom är hon ju sjuk och då orkar man som bekant inte vara särskilt aktiv.
Man kan gnälla på Försäkringskassan, men hur fruktbart är det? De har ju ett politiskt styrt regelverk att hålla sig till. Ett regelverk med statistik som noggrant följs upp. Och ingen vill väl bo i det län där invånarna är sjukast i Sverige? Dessutom har jag förtroende för att den enskilde handläggare försöker göra sitt bästa.
- Blir du besviken om jag går i pension i stället för att överklaga? frågar mamma.
Men det blir jag inte. Jag blir rasande på dem som bestämt att det ska vara så här.
3 kommentarer:
Hej!
Har Din mamma provat Litomove ett preparat med strandnypon? Jag vet i alla fall 4 personer inklusive mig själv där det har varit rena underverket. Man köper det hos Kallins och det är kapslar med pulver. I hälsokosttidningen var det en fru som äter det och hennes hund också!
Hälsningar
Mona
Jag förstår att du är rasande! Det är helt enkelt orättfärdigt! Situationen påminner mig om en kvinna jag känner, en av min mors vänner, som är 65 år och jobbar i hemtjänsten. Hon har varit sjuk i cancer två gånger och har stora problem med magen som vållar henne mycket lidande. Nu vill hon slippa jobba kväll och enbart få dagtjänstgöring, men chefen säger att det "orättvist mot de andra i gruppen". Hon vill jobba, men är trött och sjuk. Varför kan inte arbetsgivaren gå henne till mötes? Det gör mig också arg! /Karin
det som FK nu gör, skapar många problem för många människor, de börjar kanske tvivla på sig själva," är jag sjuk, inbillar jag mig detta el är jag psyksjuk" för att inte tala om pengar, som inte finns, sen ska de prata med vältaliga ,friska människor, som vet hur de ska få sin vilja egenom.
frisk förstående, med sorg i hjärtat.
Skicka en kommentar