Jag undrar varför gubbar alltid ser jätteglada - ofta rentav triumfatoriska - ut när de skäller ut konduktören för att tågen är inställda eller försenade. Tror de att de är unika som insett att järnvägstrafiken har allvarliga problem? Tar de ut den kvävda ilskan i hemmet på någon okänd?
Varför är det alltid gubbar? Och vad tror de att de ska vinna på att skälla på en enskild SJ-anställd? Alla vill hem. Alla vill avsluta arbetsdagen i rimlig tid.
Jag vill ge ett stort fång rosor till tågpersonalen som tålmodigt jobbar vidare och skickligt och vänligt avvisar de sura gubbarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar