Grace är hemma och friden är återställd. Eller tja, frid är väl inte direkt rätt ord i sammanhanget. Hon kör samma race med att riva ner grejer från sminkbordet med start 06.30 varje morgon. Och funkar inte det så går hon på toaletten och plågar oss med sina "alsters" doft tills vi stiger upp. För upp måste vi ju, varje dag.
På vägen hem från Graces Järfällasemester klev en kvinna iförd grön regnponcho in i vår pendelstågsvagn. Ur ponchon stack två små minijyckar ut sina huvuden. Man skulle kunna tro att Grace skulle reagera på inkräktarna, men icke, hon höll sig helt cool. Rörde inte en min. Värre blev det när vi kommit hem. Då satte hon sig på köksgolvet och morrade. Förmodligen var hon rädd för att återigen bli infångad och transporterad.
I kväll har hon legat på min mage i soffan, och låtit sig klappas. Ovanligt. Overkligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar