Musik att äta pizza till

Den här hotta skivan såg jag i en affär i LA i somras. Jag skulle vilja lyssna på den. Vilken musik passar egentligen bäst till pizza?

Nu tar vi nya tag

Så här under de sista timmarna känner jag att jag borde skriva några rader om året som gått. På många sätt har det varit ett mellanår; inga världsomvälvande saker har skett i mitt liv eller i bekantskapskretsen. Bortsett från fem (!) tunga förkylningar har jag fått vara frisk. Och jobbet har varit helt okej med fantastiska kolleger.

När det gäller resor har det varit ett smått sensationellt år: Berlin, Paris, New York, Philadelphia, Boston, Göteborg, Åland och Wien... Svårslaget!

Det har varit ett år av tjatig väntan: på att andra ska bli klara eller bestämma sig, på att askmolnet över Europa skulle flytta sig, på tågen mellan Stockholm och Uppsala.

2011 ska jag blir klar med min spänningsroman och förhoppningsvis hinna få den antagen av ett förlag. Jag ska hitta ett nytt jobb och åka till USA igen. Och så ska jag må bra, har jag tänkt.

Nyårslöfte? Att bli en duktig blodgivare.

Hoppas att alla mina läsare får ett kanonår 2011!

Fyra generationer

Av min mormor har jag fått det här fotot som förstoring. Det är verkligen kul att ha. Det är för övrigt jag som är den lilla spralliga krabaten. Länge sedan någon kunde kalla mig liten. Visst är min mamma gullig?

Gojulgojul

T pysslar i köket och jag rensar bland mina papper. Grace hjälper som vanligt ivrigt till. Och nej, vi kollar inte på Kalle Anka, vi är vuxna you know.

Snart blir det kalkon med rostade grönsaker och rödtjut och julöl till det. Hoppas att alla mina vänner, släktingar och bekanta har det lika skönt och avslappnat som vi. God jul!

Leende takskottare

Jag kände mig jättetrött efter att ha jobbat halvdag i dag. Så när jag kom hem la jag mig för att ta en tupplur. Eller jag försökte, snarare. För helt plötsligt började det banka och smälla uppifrån vinden. Jag trodde först att det var min trevliga granne som övade danssteg inför Lets Dance. Men efter en stund gick det upp för mig att det var takskottare som väsnades.

När jag till slut tagit mig upp för att ta en kopp kaffe bankade det på fönstret. Det var de två takskottarna, två rara unga män, som bad om ett glas vatten.

Nästa gång jag gnäller för att nåt är jobbigt ska jag tänka på dem, så söta och glada i kylan. Kan det finnas så mycket värre jobb än att vara fastsurrad i ett rep på ett halkigt tak och röja is och snö i mörker?

Hej och hå och snart är det jul!

Och nu tar vi oss en titt på den här roliga videon! En favorit i repris.

Intensiv vecka

Det har varit en nästan parodiskt intensiv men samtidigt till stora delar rolig vecka. Jag har varit rejält krasslig och drabbats av kraftiga störningar i spårtrafiken. Men jag har också uppvaktats på ett väldigt fint sätt av mina arbetskamrater, haft en väldigt trevlig middag tillsammans med dem och dessutom varit på partaj med smaskig mexikansk mat och tequila. I går kväll skulle vi egentligen ha gått på en fest på en mc-klubb (!!!!) men T och jag stannade hemma, slog in julklappar och skrev julkort. Ganska mysigt faktiskt.

Det snöar vansinnigt här och jag funderar stillsamt på hur jag ska lyckas ta mig till jobbet i morgon. Ni som är religiösa kan väl be en bön?

Bilden föreställer T och vår vän Karla, färgkoordinerade och i färd med att laga mexikansk mat.

Nu: katt i sushipåse

Dark eller Darth

T tycker att den lilla figuren jag fick i julklapp liknar The Dark Helmet mer än Darth Vader. Hmmmm?

Dark Helmet är tydligen en figur i Mel Brooks-filmen Space Balls som jag aldrig sett.

Min nya leksak

I går hade vi som sagt julfest på jobbet. Vid julklappsutdelningen fick jag den mycket trevliga Darth Vader-figuren på bilden. Personen som köpte den hade tänkt till! Jag hade köpt en sober, rökfärgad ljuslykta till en annan kollega, och ingen kunde gissa att det var just jag som köpt den. På bilden bär jag broschen och halsbandet som jag fick häromdagen.

Så här gick för övrigt dikten som mina vänner på jobbet skrivit om mig:

Midvinterdagens köld är hård
växlarna gnissla och frysa
Häggmark är lämnad i SJ:s vård
hopp om avgång hon hysa
väntar för hundrade gången
Snön lyser vit på perrongen
snön lyser vit på Näcken
fryser lite om häcken,

En pendlares klagan

I dag tog min hemresa från jobbet mer än två och en halv timme. Likt Askungen på bal lämnade jag kontorets julfest alldeles för tidigt. Jag ville komma hem i tid och ta det lite lugnt en kväll, men icke.

Redan efter 20 minuters färd meddelade personalen att tåget skulle stå stilla vääääldigt länge på grund av en olycka i Upplands väsby. Så jag köade i en halvtimme i tio minusgrader och tog sedan en bastuvarm flygbuss till city. Parapapapaaaaaa I'm lovin it! osv.

Som pendlare måste man ha tålamod. Men ibland är det svårt. Jag hade kunnat stanna kvar och festat och dansat, i stället var jag åksjuk på Arlandabussen.

Blommor från mina toppenkolleger

I morse fick jag dessa fina blommor (kompletta med kitschigt glitter) av mina kära - snart fd - kolleger. Jag fick även ett halsband, en brosch och två finfina böcker. De hade skrivit en sång till mig också. Kanonkolleger, va?

Hej tomten!

Tomten, om du bryr dig om vad jag verkligen vill ha kan du ju köpa någon av dessa små saker:


Wolford Aston i valfri färgkombination.


Wolford Python, gröna

Bebaroque, Esmeralda.


Post, Fabulous Forest Symhony


Trasparenze Fay Mock Stocking Fashion Tights

Som vanligt gäller största storleken. Jag har långa ben!

Julpimpade foppatofflor

Efter allt mitt tjat om foppatofflor och funderingar kring om de faktiskt skulle kunna hjälpa mig bli kvitt smärtorna från hälsporren, fick jag dessa i present av en kollega i dag, haha! Med julkulor på. En intern humorgrej på jobbet. Grace tyckte att de var kanon, så jag fick gömma dem i garderoben.

Förvånande foppatofflor

Jag har knepiga fötter, platta och stora. Därför kan jag nästan aldrig köpa skor som kostar mindre än 1500 pix. Jag är ingen skoälskare som kommer hem med ett nytt par varje vecka, precis.

Därför är det med viss fascination jag tittar på Crocs webbplats och spanar in två par skor som kostar mindre än 500 och som jag faktiskt skulle kunna få på mig och dessutom tänka mig att ha på mig till vardags. Ja, Crocs kallas i folkmun för foppatofflor eftersom det var Peter Forsbergs företag som introducerade dem i Sverige, och originalmodellen är inte särskilt vacker, men tydligen väldigt skön.

Dålig dag

Jag har haft en dålig dag i dag. Delvis för att det var en bra dag, eller snarare bra sen kväll, i går. Men jag har även fått ett tråkigt besked om en kollega i dag, och det kändes som om någon hällt en hink med kallt vatten över mig. Jaja, i morgon är en annan dag. Det blir nog bättre då. Och hur eländigt allt än är så är jag himla snygg i håret just nu.

Någon att skylla på?

Spårtrafiken i Stockholmstrakten kan ge vem som helst gråa hår just nu. Alla skyller på allt och alla andra och timme efter timme går åt till tröstlös väntan. I morse var eländet så stort att jag faktiskt fick lust att brista ut i den här sången. Och dansa till.

Saker man bör göra i Wien så här års

- Äta äkta sachertårta (se bild).
- Äta Apfelstrudel (syrligt och faktiskt ganska fräscht, relativt sett).
- Testa Geröstete Knödel mit Ei (också förvånansvärt fräscht).
- Besöka julmarknaden vid Rathaus.

Kul video med Stupidity

Vår kompis Adrian har gjort en video till Stupiditylåten Girl named Moe. Kul, tycker jag.

Dagens temalåt från 80-talet

Hoppas att det är bra med er läsare. Med mig är det helt okej fast det har varit lite väl många bollar i luften ett tag: romanskrivande, jobbsökande, filmfestival, julfestarrangemang, protokollskrivande i bostadsrättsföreningen och sånt. De flesta aktiviteterna är självvalda och dessutom roliga så jag har bara mig själv att skylla. Nu väntar några lediga dagar.

Min nya klänning

Jag i min nya klänning. Från Orkan Lia förstås.

Hjulet snurrar men hamstern är död

1. A few clowns short of a circus.
2. A few fries short of a Happy Meal.
3. An experiment in Artificial Stupidity.
4. A few beers short of a six-pack.
5. Dumber than a box of hair.
6. A few peas short of a casserole.
7. Doesn't have all his cornflakes in one box.
8. The wheel's spinning, but the hamster's dead.
9. One Fruit Loop shy of a full bowl.
10. One taco short of a combination plate.
11. A few feathers short of a whole duck.
12. All foam, no beer.
13. The cheese slid off his cracker.
14. Body by Fisher, brains by Mattel.
15. Has an IQ of 2, but it takes 3 to grunt.
16. Warning: Objects in mirror are dumber than they appear.
17. Couldn't pour water out of a boot with instructions on the heel.
18. He fell out of the Stupid tree and hit every branch on the way down.
19. An intellect rivaled only by garden tools.
20. As smart as bait.
21. Chimney's clogged.
22. Doesn't have all his dogs on one leash.
23. Doesn't know much but leads the league in nostril hair.
24. Elevator doesn't go all the way to the top floor.
25. Forgot to pay his brain bill.
26. Her sewing machine's out of thread.
27. His antenna doesn't pick up all the channels.
28. His belt doesn't go through all the loops.
29. If he had another brain, it would be lonely.
30. Missing a few buttons on his remote control.
31. No grain in the silo.
32. Proof that evolution CAN go in reverse.
33. Receiver is off the hook.
34. Several nuts short of a full pouch.
35. Skylight leaks a little.
36. Slinky's kinked.
37. Surfing in Nebraska.
38. Too much yardage between the goal posts.

Fulsnygg eller snyggful kjol?

Det finns saker som är tacky eller rentav fula, men som ändå har något visst och på så vis nästan framstår som snygga. Så är fallet med den här österrikiska kjolen. Om den fanns i min storlek skulle jag nog slå till.

Eftertänksam rysare med mig

Vill du se en "visuellt imponerande och eftertänksam rysare"? En film som skildrar ett ungt pars liv i ett samhälle präglat av 30 års zombieepidemi? Och där man dessutom kan skymta mig i ett par sekunder om man inte blundar för mycket eller gräver för djupt i godisskålen?

Då bör du besöka Stockholms filmfestival! Där visas Återfödelsen!

Jag spelar en zombie som legat vääääldigt länge i vatten.

Kanonkoreografi

Come on, katten! Det svänger ju! Språket är tydligen polska enligt Googles eminenta språkverktyg. Och titeln och gruppen? Trubadurer - Vi känner varandra bara genom att se

Anledningen till att lärare börjar dricka

Fler "smarta" provsvar hittar du här.

Fantasifullt på Marimekko

Jerkan och jag var för en tid sedan på ett trevligt evenemang på Marimekko-butiken här i Stockholm. De firade ett samarbete med Mook, en japansk publikation som är någonting mitt emellan en tidning och en bok. Under kvällen pågick en tävling där man skulle stajla sig själv med plagg från höstkollektionen, och den som skapade den fantasifullaste utstyrseln skulle vinna ett presentkort. Självklart gick jag in för det hela till hundra procent - och vann också förstapriset. Säg inget om tur, det var ren skicklighet! Hihi! Och ja, det är en handduk jag har på huvudet.

Låtar med fyra ackord

Om hur man skriver en hitlåt.

Bröstförstorande kaka?

En lågkalorikaka som ger större bröst? Kan det vara något? Knappast, va? Och om den nu är så bra - varför rear de den? Från Japan såklart.

NK:s champagnebar i lördags

Det bästa jag vet är att shoppa, fika, äta och dricka tillsammans med mina kompisar. I lördags var vi några stycken som samlades på stan för att fira Petra som fyllt år. Vi knallade runt på stan och passade på att dricka en flaska Moët & Chandon innan vi drog till en italiensk restaurang på Östermalm. Kvällen avslutades på baren Och himlen därtill i före detta Skatteskrapan. Man har fin utsikt på våning 27...

Skumt i Gimo

Jag har just tagit en promenad i en mörk skog i Gimo. Har betraktat en stor sjö som ser tung, grå och hemlighetsfull ut. Vad gör jag här, frågar jag mig.

Fixafixafixafixafixa

Jag håller på med en massa saker just nu. Särskilt mycket fri tid har jag alltså inte. Men jag återkommer. Snart. Hoppas jag.

Bryans röst behagligare än Bobs

Jag gillar inte Bob Dylan särskilt mycket. Hans röst är trist. Men jag gillar tolkningar av hans låtar desto mer. Här är ännu en cover som är bättre än originalet.

Om du tycker att du dricker för mycket läsk...

...bör du kolla in den här lilla reklamfilmen. Garanterat avskräckande.

Fixarhelg

Under den här helgen har jag farit omkring och fixat saker nästan hela tiden. Köpt blommor och jord, planterat dem på gården, planterat om blommor i lägenheten, tränat och läst massor av texter. Jag har väldigt mycket att göra just nu, både hemma och på jobbet. Inga livsomvälvande saker, bara en jättemängd småsaker som måste bli klara för att jag ska få något som liknar sinnesro. Det bildas lätt högar, både bildligt och bokstavligt talat, när man är borta från hemmet i tolv timmar eller mer på vardagar.

Detta är ett av skälen till att jag inte följde med T som varit i London och rockat de senaste dagarna. London är härligt, men det funkar inte om man sitter och funderar på vad man borde göra hemma hela tiden. Ett annat skäl är förstås ekonomin. Som det ser ut nu blir jag arbetslös vid nyår, så några större ekonomiska utsvävningar ägnar jag mig inte åt just nu. Det tredje skälet talar jag inte om här.

Nu ska jag fortsätta med mitt fixande. sedan blir det middag och ett glas vin. Men jag lämnar er med en cover som faktiskt är bättre än originalet. Vilka andra coverlåtar överträffar sina original? Ge mig tips!

Katter som diggar musik

PS Jag är den sega katten på slutet.

En dagstur till Tjernobyl, någon?

Jag har inget emot att besöka sorgliga ställen på semestern. Nu har jag hittat ett nytt turistmål: Tjernobyl!

Phil Oakey 39, nä 55 var det visst

Sångaren och frontmannen i Human League, Phil Oakey, fyller 55 i dag, den 2 oktober. Jag tror inte att det är sant. Eller snarare: Hur kan man hålla sig så fräsch?

Fotomodeller med svår sjukdom sökes

Hittade den här nyheten i Norra Västerbotten i går. Olustigt. Men inte oväntat. En kommentar till den tid vi lever i.

Om början, mitten, slutet...

... och en himla massa smaskens.

Vi har varit på chokladprovning på Chokladfabriken i kväll, T och jag. Många praliner blev det. Mycket trevligt. Fast tråkmånsarna som satt vid vårt bord grimaserade mest och drack inte upp vinet och ölet som man fick som tillbehör. Inte heller åt de upp sin choklad. Och de himlade med ögonen och tittade menande på varandra när jag skämtade om något. Jag undrar: Varför går man på chokladprovning om man inte gillar choklad? Det är som om jag, som inte åker skidor, skulle åka till fjällen och dessutom sitta och sura hela tiden. Jaja, jag drack upp surpuppornas vin i alla fall...

Skotska strumpbyxor

Skotska strumpbyxeföretaget Bebaroques höstkollektion är här. Habegär är dagens ord.

Söndag: katt i plastpåse

Jag vill poängtera att det var Grace Morgan själv som tyckte att det var en kul idé att krypa in i påsen.

De sjukaste brädspelen?

När jag var ung och bodde i studentkorridor köpte jag Barbiespelet på en leksaksaffär i Uppsala. Det gick ut på att man skulle göra olika saker i rätt ordning: bada, klä på sig, sätt på sig smycken och sånt. Den som vann fick gå ut med Ken. Inte särskilt modernt. Inte särskilt uppbyggande för de flickor spelet var gjort för. Det enda intressanta var att det alltid blev Ahmad som fick gå ut med Ken. Kanske lika bra, för Ken är lite för plastig för mig.

På sajten lista.nu har jag dock hittat ett gäng spel som är betydligt obehagligare. Eller vad sägs om "Serial killer - the board game" och "Capital punishment", det sistnämnda ett spel där man ska försöka undvika att bli avrättad...

Läs om världens åtta mest kontroversiella brädspel här.

Smartaste sverigedemokraten?

Mannen bakom SD:s politik i Filipstad.

Ja, ni har säkert redan sett det här klippet men ändå...

Celebert sällskap i mataffären

I dag såg jag den här damen på Ica. Det kändes konstigt, men alla måste ju ha mat.

Och det var ju inte på långa vägar lika konstigt som när jag såg Stig Bergling vid grönsaksdisken...

Helg i Götet

T och jag har varit i Göteborg i helgen (tack SJ och Coop, och tack till mig själv som pytsar in tusentals kronor till dem varje månad). Det har varit några behagliga dagar med god mat, bland annat på Sjöbaren i Haga.

I går kväll var vi på musikstället Henriksberg och lyssnade bland annat på belgiska punkpopbandet The Kida, som inte är några ungdomar längre utan måste ha passerat 50-strecket allihop. De körde bland annat låten Bloody Belgium som jag nynnat på sedan dess.

Av publikens utseende att döma är nitvästar, helst i kombination med dreadlocks och helkroppstaueringar, högsta mode i vissa västkustkretsar.

I publiken återfanns även en tjej i rullstol. Hon verkade inte kunna tala, utan kommunicerade med sina många kompisar vi någon sorts läsplatta. Hon dreglade hela tiden, men verkade ha glimten i ögat och kompisarna hjälpte henne att dricka cider. Jag tyckte det var jättebra. Mer sånt. Bara för att man inte kan gå själv är det inte säkert att man vill sitta hemma och kolla på Dansfeber och Idol varje kväll. Om jag blir handikappad en dag hoppas jag att mina vänner fortsätter att ta mig med på saker jag gillar. Och skulle någon jag känner bli handikappad så tänker jag se till att vi kan göra samma saker vi alltid har gjort.

Tänkvärt om Mona

I dagens Expressen skriver Jonas Gardell om hur Mona Sahlin skildras i pressen. Välformulerat och tänkvärt. Försök att bortse från dina politiska preferenser och åsikter om den här kvinnan i allmänhet och tänk på innehållet.

Läs här: "En kvinna hatad av härskna män"

Sunkan - snyggare än någonsin

Min vän och vapendragare Sunkan har kapat av sig håret. Hon ser så himla tuff ut. Less is more!

Musik och bowling

I går kväll var vi på en bowlinghall vid Gullmarsplan och kollade på band. T och Sunkan bowlade medan jag satt och pratade politik med Adrian. Kul koncept med bowling och musik. Men ser jag inte ut som Herta Müller på bilden? Jag vet faktiskt inte om det är bra eller dåligt.

Grace softar i soffan

Det händer att jag blir sugen på en sån där kattsäng som de säljer på Ikea och andra möbelaffärer. Men sedan tar jag en titt på pälsdjuret och inser att det aldrig skulle funka. Ligga på en djurmöbel när man kan ligga på gamla kollegieblock och limtuber? Höjden av mys!

Livet som nollbarnsmorsa

Som nollbarnsmorsa bör man ligga lågt, annars drar sig inte andra kvinnor för att kritisera ens liv. För ett par veckor sedan fick jag det kastat rätt i ansiktet: "Du förstår inte, för du har ju inga barn", sa kvinnan till mig när vi diskuterade konkreta situationer i livet som är jobbiga. Som om barnafödandet i sig omedelbart skulle ge djupa insikter i livets hemligheter.

Författaren Lena Andersson har skrivit klokt i DN om den likriktade barnafödarnormen: "Egna barn förmodas mekaniskt vara den största lyckan, som inte ska missunnas någon. Den orubbliga barnnormen får alla att tro att man måste göra barn för att förstå varför man lever och har levt. Det är en idé som leder till stark likriktning och gör många olyckliga."

Naturligtvis tror jag att man i många fall kan bli en bättre människa om man får barn. Människor som tvingas lära sig att sköta sig och ta ansvar när barnen kommer växer säkert som individer. Men vi andra klarar det ändå.

Som Lena Andersson skriver är det sociala trycket på reproduktion kolossalt, kallt och oreflekterat. Min personliga reflektion är att barnen i vissa lägen fungerar som en accessoar, ett medel i karriären. Bor man i ett högstatusområde ska man helst ha minst tre, tycks det. "Titta på mig, jag är chef och hinner ändå med de fyra knattar som jag satt till världen."

Läs Lena Anderssons kolumn här: Liv eller småbarnsliv?

Datorn säger nej

Den här sketchen borde användas som utbildningsmaterial på kurser för människor som jobbar med service.

Kommer solsken efter regn?

Efter två veckor av hostande, nysningar, sängläge, flitigt medicinerande och överkonsumtion av pappersnäsdukar känner jag mig nu marginellt bättre. Det går att jobba, men så mycket mer orkar jag inte. Livet är ökentråkigt. Av erfarenhet vet jag naturligtvis att gladare dagar kommer, men det är svårt att förstå just nu. I fredags gick jag in på Åhléns och köpte lite färg till kinderna. För även om jag tycker att jag är snygg som blek finns det ju gränser. På bilden har jag råsminkat mig i mer än en halvtimme. Fast det syns ju inte precis.

Seg förkylning

Min förkylning tycks inte gå över. Nu har jag tagit näsdroppar i tio dagar och får inte ta mer. Det tar på krafterna att aldrig må bra. Jaja, nu är det helg och det här är en bra låt i alla fall.

Obegripliga hackspettar

Jag älskar som bekant musik från 1980-talet, helst synthbaserad sådan. Men det finns fenomen som inte ens jag förstår. Det här till exempel. Sångaren borde för övrigt få nåt pris för sin frisyr.

Konsumentupplysning för läppstiftsköpare

Jag är som trogna läsare vet väldigt intresserad av smink. Men jag köper inte vilken skit som helst. Nej, jag är en kräsen konsument som vill veta så mycket som möjligt om produkten och helst prova den innan jag slår till. Hurdan är konsistensen? Doften? Förpackningen? Detta gäller främst läppstift.

Nu har jag hittat sajten Beautyswatch som faktiskt visar hur läppstift ser ut på läpparna. Och allt känns betydligt lättare. På bilden syns Tom Fords True Coral. Fast på Beautyswatch visas även bilder på betydligt biligare läppsift.

Om förkylning och jordens resurser

Jag har legat nedbäddad med feber, halsont och snuva i några dagar. En ruggig men typisk, och förmodligen helt harmlös, förkylning. Jag orkar inte sitta uppe särskilt länge, men jag känner att jag måste tipsa er om en artikel i dagens DN: I dag tar jordens resurser slut.

Det är väl ingen hemlighet att vi konsumerar mycket än jorden ger i avkastning. Det är dock oroväckande  att vi redan i dag har förbrukat alla de resurser som jorden producerar i år enligt Världsnaturfonden och nätverket Global Footprint i USA, som arbetar med att ta fram statistik för hur mänsklighetens så kallade ekologiska fotavtryck ska uppskattas. Förra året inträffade motsvarande datum i september.

Jag känner mig sjuk. Och skrämd. Några lösningar har jag dock inte på lut. Nu väntar sängen igen. Over and out!

Cheap Shop NYC

Jag har inte publicerat så många bilder från USA-turnén, inga alls egentligen. Orsakerna är många. Men här kommer en på Stupidity i alla fall.

Svensk film var inte bättre förr

Hur mycket man än kan klaga på svensk film så har vi kommit väldigt långt sedan "Åsa-Nisse på hal is" spelades in 1954. Bara att lyssna på rösterna i det här klippet gör ont i öronen, ja det skär i hela kroppen. Pratade folk så där till vardags då också?

Jaja, man ska inte glädjas för mycket åt nuläget. En ny Åsa-Nisse-rulle med Kjell Bergqvist har premiär till jul så att alla svenskar som fått biocheckar av arbetsgivaren i julklapp har något att använda dem till.

Team Phil eller team Marian?

I går tog vi oss till Eskilstuna, min kompis Petra och jag, för att se Forever Young, turnén med 80-talsband. Vi hade ställt in oss på diverse pinsamheter, men de flesta banden lät faktiskt över förväntan. Eller tja, Reeperbahn bemödade vi oss inte ens om att kolla på. Vi gillar dem inte alls.

Men Alphaville var skrämmande dåliga. Sångaren Marian Gold såg ut som en förvuxen tysk köttbulle som skuttade runt på scenen. Och kanske var det hans fetma som gjorde att han inte längre kunde ta de höga tonerna. Den enda låt som inte slaktades fullständigt var Summer in Berlin. Eller var det bara så att vi vid det laget var så desillusionerade att vi tyckte att det lät okej?

Någon som knappt såg ut att ha åldrats en dag var Phil Oakey, sångaren i Human League. Visst, han har tappat håret men är superfräsch och sjunger faktiskt bättre i dag än på 1980-talet, det hörde man framför allt på den gamla dängan Electric Dreams där han nu har betydligt lättare att pricka de höga tonerna i refrängen. Bilden är tydligen från förra året, men han ser om möjligt ännu fräschare ut i dag.

När jag sett dessa båda män runt 55, känner jag att jag fått en en viss insikt i hur olika åldrandet kan slå. Men jag misstänker att det inte bara handlar om gener utan om för många bratwurstar och öl i Marians fall. Jag hoppas kunna höra till team Phil i framtiden.

Härliga höstskor?

Hösten närmar sig och snart kanske man vill ha nåt varmare på fötterna. Vad sägs om de här kaninskorna? Ööööh... eller inte.

Ny look

Jag har bytt frisyr i dag och känner mig riktigt nöjd med det. Man måste ju förnya sig ibland. Jag visade en bild på Greta Garbo och min frisör Ari konstaterade att min ansiktsform liknar hennes. Jippi! Läppstift: Rouge Coco, Vendõme, Chanel.

Blanda rabarbern med kyckling - genast

Om du har mycket rabarber i trädgården och inte riktigt vet vad du ska göra av den tycker jag att du ska laga rabarberkyckling. Syrligt och gott. Rabarbern tar inte överhanden utan gifter sig med såsen. Och receptet är faktiskt inte så mystiskt som det låter. Fräscht och enkelt.

Tack till Karin för tipset!

Ser jag ut som Maria Montazami, eller?

När jag nyligen var i Kalifornien besökte jag sminkmekkat Sephora. Jag har tidigare väldigt goda erfarenheter av denna kedja: kunnig och vänlig personal och stort utbud. Men i deras Hollywoodfilial blev jag rätt besviken. Jag gick fram till en expedit, bara det är ganska konstigt eftersom de brukar vara snabba på att fråga om man behöver hjälp, och bad henne leta upp ett mjukt varmrött läppstift. Hon visade mig då ett gäng mörkt blåröda läppstift. Och när jag inte blev stormförtjust visade hon mig några fler. När jag ändå inte blev nöjd, och preciserade vad jag ville ha, visade hon mig ett annat märke, fräste att "du kan titta själv" och gick sin väg.

Jag gick till en annan expedit. Hon sa att jag inte kan ha varmröda läppstift eftersom jag har "ginger hair". Hon plockade sedan fram bäbisrosa och beiga stift. (Detta efter att en gubbe som var något slags chef föreslagit "browns" på mig.)

Hur fick de den här idén? Ser jag ut som Hollywoodfrun Maria Montazami eller? Till slut enades vi om stiftet på bilden, ljust men betydligt mörkare än dem hon tidigare föreslagit. Jag blev visserligen nöjd till slut, men färgen var långt ifrån vad jag bad om från början. Färg och märke:
Tarina Tarantinos Queen Alice som enligt beskrivningen ska vara "pinkish brown". Själv skulle jag beskriva den som "soft berry pink".

PS. Jag har för en gångs skull lite läppglans på bilden, ovanpå läppstiftet.

Photoshop - bästa medlet mot rynkor?

Ännu mer torka på redaktionen?

Rötmånaden närmar sig med stormsteg. Men det här är ingen rötmånadshistoria. Frågan är om det finns någon story alls.

"Kvinnor rök ihop
Skellefteå. Två kvinnor rök ihop i tisdags utanför Skellefteå.
Vad som ligger bakom bråket vill polisen inte gå in på. Kvinnorna hade slitit i varandras kläder och skrikit ut lite hårda ord.

Nu har en av kvinnorna anmält den andra för polisen och bråket rubriceras som ofredande."

När? Var? Hur? Vem? Varför?

När jag slåss på stan brukar det bli en helsida. Minst.

Torka - både ute och på redaktionen?

Den här fantastiska nyheten hittade jag i Norra Västerbotten i dag. Stor journalistik. Skellefteå - Sveriges Chicago?

"Det var ingen kidnappning
Dottern försvann och återfanns skolös
Under tisdagen tappade paret bort sin dotter på en stormarknad i Skellefteå. Hon var borta i ett par minuter, när man sedan återfann barnet uppgav hon att någon hade tagit hennes skor. Detta ledde till misstankar om att en person skulle vara inblandad i flickan plötsliga försvinnande.

Paret återfann flickan skor strax efter att barnet själv blivit återfunnet. När de sedan skulle göra anmälan på polishuset i Skellefteå så tittade de på övervakningskameror. Där visade det sig att flickan bara sprungit runt själv och inte haft kontakt med någon person."

Ibland behöver man prata av sig...

Undrar vad hon försöker säga?

Ooups! I did it again...

Det är varmt. Mycket varmt. I lägenheten är det i det närmaste outhärdligt. Och jag känner mig trög, både fysiskt och psykiskt. Men det går nog över snart.

Den här lilla låten har ingenting med någonting att göra. Men den är skön.

En jetlaggad söndag

Man blir långsam när man är jetlaggad. Korkad, rentav. I dag har vi inte gjort så mycket vettigt. Eller jo, vi har tvättat lite, jag har handlat och förberett kvällens middag, ceviche. Fast det är skönt med jetlag på sätt och vis, förutsett att man är ledig och inte förväntas göra så mycket. Det spelar ingen roll vad klockan är, allt flyter ihop.

Tillbaka

Vi är hemma nu. Trötta. Glada. Vemodiga. Förvirrade.

Stockholm-New York-Philadelphia-New Jersey-Los Angeles-San Diego-Boston-New York-Stockholm.

Boston är för övrigt en mycket trevlig stad. Dit borde ni åka, vänner.

Skriver mer i morgon.

Dödskallemärkt smink?

Tarina Tarantino, känd för sina vansinniga blingblingsmycken, säljer numera smink också, på Sephora i USA. Jag har ett läppstift, dock inte märkt med någon dödskalle, och det är mycket bra. Funderar på att shoppa mer.

Where is Fangtasia Filmed?

För alla som gillar True Blood kan jag avslöja att Stupidity spelar på Alex's bar i Long Beach i kväll. Där spelas scenerna som utspelas på vampyrbaren Fangtasia in.

Where is Fangtasia Filmed?

I form igen

Det finns få saker som är så sköna som att fräscha upp sig ordentligt efter en lång resa. Vi är nu i Venice Beach, LA, Kalifornien, hos vår kompis Dan Perloff. Rikligt med sömn, frukost med riktigt kaffe och jordgubbar, en lång dusch, ansiktspeeling och en massa smink har gjort mig till en ny, förbättrad kvinna.

Nu tvättar vi och softar innan det är dags att ge sig i väg till ett evenemang på en skivaffär där vi hoppas kunna sälja en del skivor.

Mellan New York och LA

Just nu sitter jag i ett plan mellan New York och Los Angeles. De senaste dagarna har varit hektiska: spelningar i Philadelphia, New Jersey och på Manhattan. Stekande sol och för lite sömn. Men jag klagar inte, för det har varit jättekul också.

Asbury Park i New Jersey är ett konstigt ställe. Många hus har jämnats med marken,för att ge plats åt ingenting tycks det, husen är ruffiga och vid stranden håller ett köpcentrum på att byggas. Vem som ska handla där kan man ju fråga sig. Fast strandpromenaden är helt ok. Och bowlinghallen där Stupidity spelade, Asbury Lanes, är väldigt cool.

Vi träffade Little Steven på Manhattan häromdagen. Tyvärr blev mötet kort, för det är en upptagen man. Men kanske hinner vi träffa honom igen på hemvägen.

Trouble - en bildskön katt?

I går träffade vi vår kompis Palmyra som bor här på fjortonde gatan. Hon visade bilder på sin hund Fanny och sedan en rolig kattbild som hon hittat på nätet. Till vår stora förvåning föreställde den Trouble, Graces pappa som bor i Storbritannien. Trouble är en "Kitler", en katt som ser ut som Hitler. Förmodligen hade hon hittat bilden på www.catsthatlooklikehitler.com där han tidigare var en av toppkatterna. Men håll med om att det är konstigt ändå.

Jag vill vara en del av den, New York, New York

Om New York vore en manniska skulle jag bli jattekar i vederborande. Det ar nagonting med staden som gor att jag alltid vill vara har, klamra mig fast vid staden.

Vi anlande till JFK, flygplatsen, i gar vid halv sex lokal tid, 45 minuter forsenade. Sedan tog vi tag och tunnelbana till vart hotell vid St Mark's Place i East Village. Efter att ha checkat in och atit en pizzaskiva pa pizzerian i kaken somnade vi utmattade vid tio lokal tid, cirka fyra pa morgonen i Sverige.

I dag kanner jag inte mycket av jetlagen. Vi har sovit i atta timmar och jag har fatt en dubbel espresso, sa jag kanner mig ganska pigg.

Jag har kopt nya skor i dag. Jag tokdiggar dem och kanner att jag till och med skulle kunna springa i dem!

Vilket nagellack ska man välja?

Ibland är det svårt att föreställa sig hur ett nagellack ser ut på handen när man står och håller i flaskan. Då kan det vara kul att testa en virtuell nagellacksbytare. Här kan du välja mellan olika längder på naglarna, olika hudtoner och 64 olika nagellacksfärger innan du slår till.

Vad skulle Joan Holloway göra?

"Joan, when is it ok to lie about your age?”

Generally, the rule is to round down within three years.

If you’re 28, then it’s ok to say you’re 25.

But if you’re 30 it’s also ok to say you’re 25.

If you’re 35, just don’t say anything.

Bekymmer? Fråga Joan från tv-serien Mad Men om råd här: What would Joan Holloway do?

Blandade banaliteter

Jag tror fortfarande att det är fel på kommentarfunktionen i bloggen. Någon jag känner har försökt att lämna en kommentar på samma inlägg tre gånger utan att lyckas. Så om även du skrivit något som jag inte publicerat så handlar det inte om det du skrivit, såvida det inte är något ruskigt elakt förstås.

I dag har jag åkt tåg i tre timmar. Fram och tillbaka till jobbet. Fram och tillbaka till kattvakterna. Och det känns så oerhört mycket lättare att resa dessa sträckor när det är sommar än när det är vinter och beckmörkt. Det borde alltid vara sommar. Alltid.

Propplösare: Är det någon här som har erfarenhet av det? Jag har använt det en gång när jag bodde i Sundsvall. Effektivt men antagligen inte så miljövänligt.Samtidigt finns det väl lagstiftning som reglerar giftigheterna? Det är stopp i tvättfatet på toan. Och jag har inte lust att skruva i rören och gräva bland smutsen. Gummipropp? Inte så effektivt, va?

Tom Fords läppstift

Tom Ford lyckas med det mesta, tycks det. Kläder, parfym, film. Nu har han tagit fram en serie läppstift också. "I took the most universally flattering colors that a woman can wear, and then I reimagined them in a modern and authoritative way," har han sagt. Läppstiften i The Private Blend Lip Color-kollektionen finns än så länge bara på några varuhus i New York. Jag är faktiskt riktigt sugen trots att de kostar 45 dollar, alltså 356,50 svenska kronor.





Så här ser de ut på huden:














Undrar vilket eller vilka som skulle passa mig bäst?

Specialmix med saxofonkillen

För oss som blivit smått beroende av saxofonkillen från Moldavien kommer nu här en skön remix!

Vår köksträdgård

Så här såg vår miniträdgård utanför köksfönstret ut förra helgen innan jag skördade rabarbern. Den har för övrigt fått flytta ut på en balkong nu och har gett plats för fler tomatplantor, chili och gyllenbär - mer känt som physalis.

Nagellack som ändrar färg

Som ni vet brukar jag ständigt gnälla på att det finns så lite kreativitet bland smink-tillverkarna nu för tiden. Fast nu finns det en produkt som känns åtminstone lite nyskapande: nagellack som ändrar färg!

"These playful nail polishes change color based on your body temperature, your mood, the heat of your latte... or, of course, the chill of your iced coffee! And they will continue changing back and forth as long as your wear them. Cool swim in the ocean? Warm subway ride? Frigid morning run? Sitting under the hair dryer at the salon? Amuse yourself by guessing what shade your delightfully bi-polar nail polish will be at any given moment!" Låter kul, va?

Om lacken är bra kan man jui fundera över. Jag kommer att köpa om jag hittar dem. Fast än så länge verkar man bara kunna köpa The Mood Polish på nätet.